Svensk Solenergi | Start / Fakta om solenergi / Frågor och svar om solenergi
  • Print
  • Facebook
  • LinkedIn

Frågor och svar om solenergi


Här är svar på de vanligaste frågorna kring solvärme och solel. Välj i vänstermeny eller skrolla dig ner genom alla frågor och svar.

Vad är det för skillnad på solfångare och solceller?

Hur fungerar ett solelsystem?
Hur går jag tillväga om jag vill ha solel?
Är det lönsamt med solel?
Vad kostar ett solelsystem?
När är det bäst att satsa på solel?
Hur vet jag vad som är ett bra solelsystem?
Kan jag bygga ihop ett solelsystem själv?
Vilka är de viktigaste argumenten för solel?
Finns det några nackdelar med solel?
Hur ska solcellsmodulerna placeras?
Vilka solcellsmoduler ska jag välja?

Hur fungerar ett solvärmesystem?
Hur går jag till väga om jag vill ha solvärme?
Är det lönsamt med solvärme?
Vad kostar ett solvärmesystem?
När är det bäst att satsa på solvärme?
Hur vet jag vad som är ett bra solvärmesystem?
Kan jag bygga ihop ett solvärmesystem själv?
Vilka är de viktigaste argumenten för solvärme?
Finns det några nackdelar med solvärme?
Hur ska man placera solfångarna?
Vad ska man välja för solfångare?
Hur fungerar en plan solfångare?
Hur fungerar en vakuumrörsolfångare?
Vad är en heat pipe?

 

Vad är det för skillnad på solfångare och solceller?

I en solfångare omvandlas solinstrålningen till värme. Det finns flera olika typer av solfångare där de vanligaste är (glasade) plana solfångare, vakuumrörsolfångare och poolsolfångare (oglasade). Sedan finns det också olika typer av koncentrerande solfångare.

I en solcell omvandlas solinstrålningen till elektricitet som sedan kan användas lokalt i huset eller skickas ut på elnätet. Det finns så kallade kristallina solceller (kisel) och olika tunnfilmssolceller (kisel, med flera material) med olika utseende, prestanda och pris.

‹ Tillbaka till frågor

 

Hur går jag till väga om jag vill ha solel?

Du behöver ta reda på din elanvändning, speciellt under sommarhalvåret (kWh/månad, huvudsäkring elcentral), om det finns en lämplig plats för solcellsmodulerna och var det är lämpligt att placera växelriktaren (t.ex. nära elcentralen). Sedan behöver du veta hur man kan/bör koppla in solelsystemet. Här behövs oftast hjälp av en erfaren leverantör (installatör), ditt elnätbolag eller kommunens energirådgivare.

När du vet vad du ska ha tar du in offerter och referenser från ett par leverantörer (installatörer) som kan dimensionera och prissätta ett lämpligt system. Det är alltid bra att ställa ett par alternativ mot varandra, kolla referenser och låta någon oberoende ta del av underlaget, exempelvis kommunens energirådgivare.

‹ Tillbaka till frågor
 

Hur fungerar ett solelsystem?

Självförsörjande anläggningar består av solceller, batterier och laddningsregulator. I solcellerna omvandlas solinstrålningen till en likström (12 V) som används för belysning med mera och för att ladda batterierna så man även har ström när solen är nere.

Nätanslutna anläggningar består av solceller och växelriktare. I solcellerna omvandlas solinstrålningen till en likström (12 V) som sedan omvandlas till växelström (~240 V) i växelriktaren för att kunna kopplas in på det vanliga elsystemet i byggnaden och/eller till elnätet.

‹ Tillbaka till frågor

 

Är det lönsamt med solel?

En solelanläggning minskar ditt behov av köpt elenergi och sänker din elkostnad. Solelkostnaden påverkas inte av energipriserna och när anläggningen är avbetalad är solelen i princip gratis. Med ett bra system som möjliggör avskrivningstider på upp till tjugo år blir det lönsamt med solel, men i de flesta fall kan man räkna med mycket kortare avskrivningstid. Lönsamheten påverkas positivt av bidrag eller ROT-avdrag, liksom av skattereduktion och elcertifikat. 

‹ Tillbaka till frågor

 

Vad kostar ett solelsystem?

En solcellsanläggning kostar från 12.000 till 20.000 kronor per kW inklusive växelriktare.  Ett komplett 3 kW-system med solcellsmoduler, växelriktare, med mera kostar i storleksordningen 50.000 kronor och ett 5 kW-system kostar i storleksordningen 75.000 kronor. I princip oberoende av typ, men främst beroende på placering ger en solcellsanläggning från 600 till 1.000 kWh/år per kW. 

Priser exkl. moms.

‹ Tillbaka till frågor

 

När är det bäst att satsa på solel?

Generellt sett har man bra förutsättningar om man använder mycket el på sommaren och har ett bra tak som lutar mot söder. De bästa förutsättningar har man ofta när man ska bygga nytt. Vid nybyggnation kan huset anpassas med avseende på placering och orientering av modulerna. 

‹ Tillbaka till frågor

 

Hur vet jag vad som är ett bra solelsystem?

Systemet ska innehålla solcellsmoduler som är certifierade och en växelriktare som är godkänd att koppla in i svenska elnät. Det säljs väldigt många olika solcellsmoduler, men det är systemets utformning (och installatörens erfarenhet) som har störst betydelse. Be att få referenser.

‹ Tillbaka till frågor

 

Kan jag bygga ihop ett solelsystem själv?

Ja, men då bör du i princip kunna lika mycket som en etablerad solelinstallatör.  Inkopplingen till elnätet måste alltid göras av behörig elektriker. 

‹ Tillbaka till frågor

 

Vilka är de viktigaste argumenten för solel?

Solel är "miljövänligt", det vill säga att den ger mycket liten miljöpåverkan, det går åt lite energi för att tillverka solcellsmodulerna i förhållande till den energi som erhålls under deras livslängd och det går att återvinna modulerna. 

Solinstrålningen finns överallt och är gratis (svår/omöjlig att lägga ägaranspråk på).  Solel lönar sig i längden, man vet vad den kostar (påverkas inte av energiprisändringar) och när solelanläggningen är avbetalad är energin i princip gratis.

‹ Tillbaka till frågor

 

Finns det några nackdelar med solel?

Soleltillskottet är förhållandevis litet under vinterhalvåret varför man i normala fall måste komplettera med köpt el under större delen av året. Man kan inte sätta på ett solelsystem när man behöver el om det inte finns tillräckligt med solinstrålning eller, om man har ett batteri, tillräckligt med lagrad el i systemet.

‹ Tillbaka till frågor

 

Hur ska solcellsmodulerna placeras?

Solcellsmodulerna bör placeras lutade och riktade mot söder, till exempel på ett lutande södertak. Med en mindre lutning (exempelvis 15° mot horisontalplanet) får man mer el på sommaren och med en större lutning (exempelvis 60° mot horisontalplanet) får man mer el på våren och hösten.

Inom sydost till sydväst får man 0–10% mindre solel jämfört med en rakt södervända moduler. En vertikalt placerad solcellsmodul, till exempel om den monteras på en fasad, ger totalt cirka 30 % mindre solel jämfört med en rakt södervänd modul, men lite mer el på vår och höst.

Generellt sett bör man se till att modulerna inte skuggas för då minskar energiutbytet. I områden med mycket snö är det en fördel om solcellsmodulerna lutar så snön kan glida av.

‹ Tillbaka till frågor

Vilka solcellsmoduler ska man välja?

Välj solcellsmoduler som säljs av etablerade installatörer. Olika typer och fabrikat har olika utseende och lite olika verkningsgrad. Den vanligaste typerna är mono- och polykristallina kiselmoduler. Monokristallina kan vara enfärgade och har normalt högst verkningsgrad. Sedan finns det så kallade tunnfilsmoduler som är enfärgade och som normalt har lite lägre verkningsgrad.

‹ Tillbaka till frågor

Hur fungerar ett solvärmesystem?

Ett typiskt svenskt solvärmesystem består av tre huvuddelar, solfångare, solfångarkrets inklusive pump, expansionskärl, reglercentral, med mera och värmelager (ackumulatortank eller varmvattenberedare).

I solfångaren omvandlas solinstrålningen till värme. Solfångarkretsen är normalt en sluten krets med en frostsäker värmebärare, vanligtvis glykolblandat vatten, som överför värmen från solfångaren till värmelagret. Solfångarkretsen kan också utformas så att värmebäraren dräneras när värmelagret är uppvärmt och vid frostrisk.

Värmelagret (ackumulatortanken eller varmvattenberedaren) är välisolerat och utformat med anslutningar för solfångarkretsen, värme- och varmvattensystem och andra värmekällor (exempelvis panna).

Varmvattensystem – solfångarkretsen ansluts till en varmvattenberedare med inbyggd solvärmeslinga och elpatron. Det finns standardsystem med 4–6 kvadratmeter solfångararea och en varmvattenberedare på 250–300 liter.

Kombisystem – det vanligaste systemet i svenska småhus. Solfångarkretsen ansluts till en ackumulatortank med inbyggd solvärmeslinga (eller utvändig värmeväxlare). Kombineras lämpligast med en pellets- eller vedpanna, kan också kombineras med en värmepump.

Solvärme kan med fördel också användas för att värma en pool. Det enklaste systemet fungerar helt enkelt så att man cirkulerar poolvattnet genom en (pool)solfångare.

‹ Tillbaka till frågor

Hur går jag till väga om jag vill ha solvärme?

Du behöver ta reda på värme- och tappvarmvattenbehov under sommarhalvåret (kWh/månad, kubikmeter/månad), om det finns en lämplig plats för solfångarna, om det finns en ackumulatortank eller om det finns plats för en ackumulatortank. Sedan behöver du veta hur man kan/bör koppla in solvärmesystemet. Här behövs oftas hjälp av en erfaren leverantör (installatör) eller kommunens energirådgivare.

När man vet vad man ska ha tar man in offerter och referenser från ett par leverantörer (installatörer) som kan dimensionera och prissätta ett lämpligt system. Det är alltid bra att ställa ett par alternativ mot varandra, kolla referenser och låta någon oberoende ta del av underlaget, exempelvis kommunens energirådgivare.

‹ Tillbaka till frågor

 

Är det lönsamt med solvärme?

En solvärmeanläggning minskar ditt behov av köpt energi och sänker energikostnaden oavsett om du använder el, olja eller biobränsle. Solvärmekostnaden påverkas inte av energipriserna och när anläggningen är avbetald är solvärmen i princip gratis. Med ett bra system som möjliggör avskrivningstider på upp till tjugo år blir det lönsamt med solvärme, men i de flesta fall kan man räkna med mycket kortare avskrivningstid.

Notera att solvärmen kan spara mer än den ger. Antag att du använder 2.000 kWh för varmvatten under sommarhalvåret och har en oljepanna som har 50 % verkningsgrad. Med en solvärmeanläggning får du 2.000 kWh varmvatten, men sparar 4.000 kWh (400 liter olja).

‹ Tillbaka till frågor

 

Vad kostar ett solvärmesystem?

Solfångare kostar från 2.000 till 5.000 kronor per kvadratmeter beroende på typ. Ett drivpaket kostar i storleksordningen 5.000 kronor. En varmvattenberedare med inbyggd solvärmeslinga kostar inte mycket mer än en vanlig varmvattenberedare.

En välisolerad ackumulatortank kostar från 10.000 till 20.000 kronor beroende på storlek och utformning.

Ett komplett system med solfångare och varmvattenberedare kostar från 25.000 till 50.000 kronor.

Ett komplett system med solfångare och ackumulatortank kostar från 40.000 till 80.000 kronor beroende på typ och storlek. Installation kostar i storleksordningen 10.000 kr.
Priser inklusive moms.

‹ Tillbaka till frågor

 

När är det bäst att satsa på solvärme?

De bästa förutsättningar har man när man ska byta varmvattenberedare och/eller värmesystem eller vid nyinstallation (nybyggnation). Vid byte täcker i regel den minskade energikostnaden merkostnaden för solvärme. Vid nybyggnation kan huset anpassas till solvärmen, solfångarplacering och -orienteringen, placering av ackumulatortank, och så vidare.

‹ Tillbaka till frågor

 

Hur vet jag vad som är ett bra solvärmesystem?

Det säljs väldigt många olika solfångare, men det är systemets utformning som har störst betydelse för värmeutbytet.

För det första ska det innehålla en solfångare som är testad och godkänd på SP eller ett annat ackrediterat testinstitut. För det andra ska det innehålla en välisolerad ackumulatortank (eller varmvattenberedare). För det tredje kan man be att få referenser.

‹ Tillbaka till frågor

 

Kan jag bygga ihop ett solvärmesystem själv?

Ja, men då bör du i princip kunna lika mycket som en etablerad solvärmeinstallatör.

‹ Tillbaka till frågor

 

Vilka är de viktigaste argumenten för solvärme?

Solvärme är "miljövänligt", det vill säga att den ger mycket liten miljöpåverkan, det går åt lite energi för att tillverka solfångare i förhållande till den energi som erhålls under en solfångares livslängd och de flesta solfångare innehåller material som återvinns.

Solinstrålningen finns överallt och är gratis (svår/omöjlig att lägga ägaranspråk på).
Solvärme lönar sig i längden, man vet vad den kostar (påverkas inte av energiprisändringar) och när solvärmeanläggningen är avbetalad är energin i princip gratis.

‹ Tillbaka till frågor

 

Finns det några nackdelar med solvärme?

Solvärmetillskottet är förhållandevis litet under vinterhalvåret. Solfångarna ingår som en del i ett värmesystem och måste kompletteras med annat värmetillskott under vinterhalvåret, till exempel en pelletpanna. Man kan inte sätta på solvärmesystemet när man behöver värme om det inte finns tillräckligt med solinstrålning eller tillräckligt med lagrad värme i systemet (det vill säga i ackumulatortanken eller varmvattenberedaren).

‹ Tillbaka till frågor

 

Hur ska solfångarna placeras?

Solfångarna bör placeras lutade och riktade mot söder, till exempel på ett lutande södertak. Med en mindre lutning (exempelvis 15° mot horisontalplanet) får man mer värme på sommaren och med en större lutning (exempelvis 60° mot horisontalplanet) får man mer värme på våren och hösten.

Inom sydost till sydväst får man 0–10% mindre solvärme jämfört med en rakt södervänd solfångare. En vertikalt placerad solfångare, till exempel om den monteras på en fasad, ger totalt cirka 30 % mindre solvärme jämfört med en rakt södervänd solfångare, men mer värme på vår och höst.

I områden med mycket snö är det en fördel om solfångaren lutar rejält så snön glider av. Poolsolfångare kan i princip monteras horisontellt med bibehållen funktion.

‹ Tillbaka till frågor

 

Val av solfångare?

Välj solfångare som testats på och godkänts av SP eller något annat ackrediterat testinstitut. Väljer du en P-märkt solfångare eller en solfångare med Solar Keymark vet du dessutom att det sker en kontinuerlig kontroll av tillverkningen.

(Glasade) plana solfångare eller vakuumrörsolfångare används för värme och varmvatten i småhus. Valet beror på placering, utseende, prestanda och pris. Poolsolfångare (oglasade) används för uppvärmning av utomhuspooler.

‹ Tillbaka till frågor

 

Hur fungerar en poolsolfångare?

En poolsolfångare består av en absorbator i UV-beständig plast eller gummi som tål klorerat vatten. Solinstrålningen absorberas i absorbatorn som blir varm och kyls med en vätskekrets (ofta poolvattnet). En poolsolfångare är oisolerad och har mycket låg verkningsgrad när den är mycket varmare än omgivningen.

‹ Tillbaka till frågor

 

Hur fungerar en plan solfångare?

En plan solfångare består av en transparent täckskiva (ofta glas), en absorbator och en isolerad baksida. Solinstrålningen absorberas i absorbatorn (ofta av metall) som blir varm och kyls med en vätskekrets. Täckskivan och baksidans isolering minimerar värmeförluster mot omgivningen.

‹ Tillbaka till frågor

 

Hur fungerar en vakuumrörsolfångare?

Vakuumrörsolfångare består av glasrör, antingen ett rör med vakuum i röret eller dubbla rör med vakuum mellan rören. Vakuum fungerar som isolering. Inuti sitter antingen en plan eller cirkulär absorbator av metall, som absorberar solinstrålningen, blir varm och kyls med en vätskekrets (U-rör), eller en heat pipe som kyls med en vätskekrets i toppen av heatpipen.

‹ Tillbaka till frågor

 

Vad är en heat pipe?

En heat pipe är ett rör med ett medie som växlar mellan vätska och ånga – det tar upp värme ur solinstrålningen (förångas) och avger sedan värmeenergin när det kyls genom att återgå till vätska (kondenserar).

‹ Tillbaka till frågor

 

 

Sidan publicerades 2013 och senaste uppdatering gjordes juni 2015

Kontakta oss

Svensk Solenergi
Holländargatan 17
111 60 Stockholm

08-441 70 90

öppet vardagar 09–12

info@svensksolenergi.se