Svensk Solenergi | Start / Nyheter / Nyheter 2013 / Remissyttrande: Beskattning av mikroproducerad el
  • Print
  • Facebook
  • LinkedIn
2013-10-09
|Politik

Remissyttrande: Beskattning av mikroproducerad el

Svensk Solenergis betänkande av Utredningen om nettodebitering av el (SOU 2013:46)

Hela yttrandet som pdf

Sammanfattning 

Svensk Solenergi (SSE) vill framhålla vikten av att föreslagen nettodebitering / alternativt föreslaget system för motsvarande skattereduktion / införs så snart som möjligt.

SSE ställer sig positiv till föreslagen nettodebitering / alternativt föreslaget system för motsvarande skattereduktion / som begränsas av eget årligt uttag av el, men anser att förslaget med skattereduktion måste förenklas så att elhandelsbolagen hanterar skattereduktionen på elräkningen för att motsvara syftet med nettodebitering.

SSE konstaterar att utredningens bedömning att man inte bör införa nettodebitering med hänvisning till EUs momsdirektiv med mer står i motsats till det faktum att nettodebitering används i andra EU-länder.

Avgränsningar 

SSE ställer sig positiv till utredningens definitioner där man använder samma tekniska gräns, säkring om högst 63 A, som gäller befrielse från inmatningsabonnemang. 

En ”mikroproducent” är en elanvändare som kompletterar sitt uttag av el från elsystemet med egen elproduktion (egenproducent) som levereras i samma inmatnings- och uttagspunkt.

De elproduktionsanläggningar som ska ingå i ett ”nettodebiteringssystem” / alternativt system för motsvarande skattereduktion / är de som har en säkring om högst 63 A i inmatnings- och uttagspunkten.

SSE kan konstatera att såväl utredningens uppdrag som utredningens förslag i princip utelämnar de (cirka halva Sveriges befolkning) som bor i bostadsrätt eller i lägenhet med eller utan egna elabonnemang och små möjligheter att installera egna anläggningar.

Föreslagen skattereduktion

SSE är positiv till att föreslagen skattereduktion omfattar eget uttag av el och egen inmatad el under ett år. SSE vill dock förenkla hanteringen av föreslagen skattereduktion och föreslå ytterligare förenklingar för att stärka mikroproducenternas incitament att utnyttja densamma.

Istället för att mikroproducenterna själv ska administrera skatteavdraget i efterskott via deklarationen måste elhandelsbolagen få uppdrag att göra avdraget på elräkningen på motsvarande sätt som registrerade installatörer med flera kan hantera ROT-avdrag och fakturera tjänsten exklusive ROT-avdrag.

Elhandelsbolagen bör dessutom få uppdrag att köpa elcertifikat och ursprungsgarantier utan avgifter för alla ”mikroproducenter”. 

Överskottselen måste säljas till ett elhandelsbolag för att det ska gå ihop (fungera som nettodebitering) och då är det logiskt att elhandelsbolaget tar hand om skattereduktionen.

De som investerar i egen anläggning för att minska sina elkostnader bör ha möjlighet att se resultatet direkt på elräkningen, precis som det blir när man gör andra investeringar för att sänka sina elkostnader (byter lampor, installerar värmepump, med mera). I annat fall tappar man kopplingen mellan elanvändning, elpris och skattereduktion (nettodebitering). 

Utredningens förslag innebär nya rutiner för elnätsbolagen och omarbetning av deklarationsblanketter (Skatteverket). Elhandelsbolagen har redan rutiner för att administrera elräkningar inklusive skatt vilket bör leda till mindre kostnader än vad utredningen uppskattat.

Elcertifikatsystemet är infört för att öka andelen förnybar elproduktion i det svenska elsystemet, men är utformat för stora elproducenter vilket är ett hinder för mikroproducenter som matar in små mängder el på nätet.

Huvudsyftet med utredningen är att föreslå ett system som förenklar handel med små elmängder. Handel med solel kräver ursprungsgarantier och processen för tilldelning av elcertifikat och ursprungsgarantier måste förenklas. Vi föreslår därför att mikroproducenter blir befriade från avgifter för elcertifikat och ursprungsgarantier och att ansvariga myndigheter får i uppdrag att anpassa systemen för mikroproducenter.

I det fall elhandelsbolag hanterar skattereduktionen och köper elcertifikat och ursprungsgarantier förenklas också övergången till riktig nettodebitering när/om det finns regler för det.

SSE föreslår vidare att man tar bort gränsen om att skattereduktionen kan omfatta högst 10 000 kWh inmatad elmängd per år.

Den gränsen är visserligen lämplig för de flesta villaägare, men rent allmänt saknar utredningen underlag för att föreslå en gräns av andra skäl än att man vill begränsa skattereduktionens omfattning.

I det fall den skattereduktion som utredningen föreslagit begränsas av säkring om högst 63A och det egna uttaget, finns det egentligen ingen anledning att ha en gräns för inmatad elmängd. Det räcker med den föreslagna begränsningen, anläggningar om högst 63A-säkring, som be­gränsar anläggningens storlek till drygt 40 kW.

Som exempel ger då en solcellsanläggning en elproduktion i storleksordningen 30.000 – 40.000 kWh/år och med hänsyn till egen användning och att ett ”nettodebiteringssystem” (alternativt system för motsvarande skattereduktion) begränsas av det egna uttaget kommer inmatad elmängd alltid att vara väsentligt lägre än 40.000 kWh/år. Därför är gränsen 10.000 kWh/år inmatad elmängd en onödig begränsning med avseende på solcellsanläggningar.

I det fall man tar bort gränsen på max 10 000 kWh/år inmatad el erhålls dessutom en förenkling genom att skattereduktionen då endast beror på eget uttag av el och en mindre mängd egen inmatad el som båda mäts av elnätsbolaget.

Vi noterar samtidigt att regeringen redan budgeterat för en skattereduktion om max 20.000 kWh/år vilket ytterligare talar för att gränsen om max 10.000 kWh/år kan tas bort.

Nettodebitering 

Utredningen ”anser” att ett nettodebiteringssystem inte bör införas eftersom det inte är förenligt med mervärdesskattedirektivet. På motsvarande sätt ”anser” SSE att det går att införa ett nettodebiteringssystem bland annat eftersom utredningens egen utredning med avseende på förutsättningarna i Danmark (sid 64–65), Nederländerna (sid 66–67) och Belgien (sid 68) visar att nationella beslut medger ”nettodebitering”. Och det finns fler exempel på att nettodebitering tillämpas i andra EU-länder.

Utredningen hänvisar vidare till ett österrikiskt mål där EU-domstolen beslutat följande:

”Artikel 4.1 och 4.2 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund, i dess lydelse enligt rådets direktiv 95/7/EG av den 10 april 1995, ska tolkas så, att begreppet ekonomisk verksamhet i den mening som avses i nämnda artikel omfattar driften av en solcellsanläggning som befinner sig på eller i anslutning till en privatbostad och som är utformad på så sätt att den mängd el som produceras dels alltid är mindre än den sammanlagda el som förbrukas av den person som driver anläggningen, dels levereras till elnätet i syfte att fortlöpande vinna intäkter.”

Det bör innebära att en mikroproducent bedriver en ekonomisk verksamhet och kan lyfta moms på såväl anläggningen som sitt inköp av el, förutsatt att hen är momsregi­strerad och deklarerar moms.

Regler för beskattning av småskalig elproduktion

SSE tillstyrker förslaget att med ”mindre installerad generatoreffekt än 100 kilowatt” ska för elektrisk kraft som framställs från sol motsvaras av 450 kilowatt installerad toppeffekt, även om det kunde formuleras på ett mindre byråkratiskt sätt.

Däremot ifrågasätter vi förslaget att den elektriska kraften blir skattepliktig när den ”överförs” till ett elnät och förordar att man behåller nuvarande regler som säger att den elektriska kraften blir skattepliktig först när/om den ”levereras”.

Övrigt 

Utredningen ägnar stort utrymme åt olika skattetekniska aspekter och ger på grund av dess uppdrag och sammansättning en mycket begränsad bild av möjligheter och hinder (förutsättningar för) att utveckla en mer distribuerad elförsörjning i det svenska elnätet.

Flera beräkningsexempel som redovisas är i delar bristfälliga och fungerar därför dåligt som beslutsunderlag med avseende på såväl skattereduktionens storlek, som effekterna av nettodebitering (skattereduktion).

SSE föreslår därför att Energimyndigheten får i uppdrag att mer i detalj utreda förutsättningarna för en ökad distribuerad elförsörjning på en framtida gemensam nordisk elmarknad med elcertifikat och timdebitering.


Stockholm den 8 oktober, 2013

Jan-Olof Dalenbäck, sekreterare

jan-olof @ svensksolenergi.se

070-537 31 53