Svensk Solenergi | Start / Press / Pressmeddelanden, debattartiklar / 330 GW solvärme och 140 GW solkraft – är det mycket eller lite?
  • Print
  • Facebook
  • LinkedIn
2014-10-24

330 GW solvärme och 140 GW solkraft – är det mycket eller lite?

Det har varit en positiv global utveckling för sol och vind de senaste decennierna. Utvecklingen är i huvudsak ett resultat av olika nationella program som har svårt att möta den globalt sett ökande energianvändningen.


Som de flesta vet kan man visa vad man vill genom att använda siffror och statistik så det passar ens syften. Om då politiker och företagsledare inte har koll på hur mycket lite är finns det risk att man drar felaktiga slutsatser. Vill man visa på utveckling lyfter man ofta fram procentuella ökningar, som ofta blir stora om man utgår från en låg nivå, istället för absoluta tal. Och när man pratar om sol- och vindkraft använder man hellre effekt än energi eftersom de har kortare utnyttjningstid än övriga energislag. I det följande fokuserar vi på installerad effekt per år som är det bästa sättet att beskriva marknadsutvecklingen.

Kina leder den globala utvecklingen

På global nivå har de senaste 10–15 åren visat på en väldigt positiv utveckling, för såväl solvärme som vind- och solkraft, och handlar nu om 40–50 GW/år. Det kan jämföras med den svenska elanvänd­ningen som pikar på drygt 20 GW en kall vinterdag. Med andra ord bygger vi just nu ut den globala sol- och vindkraften med fyra Sverige per år.  

 

Fig. 1  Global marknadsutveckling för sol och vind. Källor: IEA, EWEA, EPIA. Solvärme, vindkraft, solkraft.

 

Den globala marknadensutvecklingen (Fig. 1) domineras nu helt av Kina. Kina svarade för >65% av den globala solvärmemarknaden, Kina och USA svarade tillsammans för 50% av den globala vindkraftsmarknaden och Kina och Europa svarade tillsammans för mer >50% av den globala solkraftsmarknaden, under 2013.

Tyskland dominerar den europeiska utvecklingen

Europa har länge varit den ledande regionen så trots att Europa är en lite del av världen (6% av befolkningen) kan vi använda nära nog samma skala för den europeiska som för den globala marknaden. På europeisk nivå har det främst handlat om vind- och solkraft, där solkraft (solcellssystem) drog iväg som en raket, men är nu på väg ner på jorden igen (Fig. 2). Utvecklingen för solkraft är främst baserad på inmatningstariffer först i Tyskland, sedan i Italien med flera länder, som lett till marknadsutveckling och därmed sänkta kostnader. De senaste åren har dock ändrade inmatnings­tariffer och Kinas och övriga Asiens intåg på världsmarknaden satt sina tydliga spår i Europa.   

 

 

Fig. 2  Europeisk marknadsutveckling för sol och vind. Källor IEA, EWEA, EPIA. Solvärmevindkraftsolkraft.

Den europeiska solvärme­mark­naden domineras fortfarande av Tyskland trots att den tyska marknaden har minskat sedan 2011. Polen är i princip det enda land i Europa där solvärme­mark­naden ökar. Tyskland och Storbritannien svarade tillsammans för knappt 50% av den europeiska vind­krafts­marknaden 2013. Här syns dock lilla Sverige i den internationella statistiken som med sina drygt 700 MW (Fig. 3) svarade för 6% av den europeiska vindkraft­marknaden 2013.

Sverige bygger ut vindkraft

Sverige är en liten del av Europa (2% av befolkningen) och gör små avtryck. Främst tack vare elcertifikatsystemet har dock den svenska vindkraftsmarknaden ökat väsentligt de senaste åren. Vi har nära nog byggt ut med en kärnkraftsreaktor per år, men med en utveckling som tog fart cirka tio år efter övriga Europa och med 7 TWh vindkraft 2013 utgör den fortfarande bara drygt 1% av vår energitillförsel! 

Solenergi är i princip inte på banan, det krävs förstoringsglas för att se staplarna. Vår solcellsmarknad ökade visser­ligen med 100% under 2013 jämfört med 2012, men ställer vi den i relation till installerad vindkraftseffekt 2013 blir den värd drygt 1% i ett vindkraftsperspektiv. 

 

Fig. 3  Svensk marknadsutveckling för sol och vind.  Källor EWEA, SSE.  Solvärmevindkraftsolkraft.

Den främsta anledningen att Sverige underpresterar när det gäller solenergi är att det fortfarande saknas en nationell plan. Det framgår tydligt i den National Renewable Energy Action Plan (NREAP) som skickats till Bryssel. De bakomliggande orsakerna är vår redan höga andel förnybar energi och våra låga energipriser tillsammans med bristande insikt om möjligheterna med solenergi hos svenska politiker och svensk industri.

Lite energi i förhållande till hur mycket vi använder

För närvarande har det globalt sett installerats cirka 330 GW solvärme, cirka 320 GW vindkraft och cirka 140 GW solkraft (solcellssystem). Räknar vi om det till energi (multiplicerar med en genomsnittlig utnyttjningstid) blir det cirka 660 TWh vindkraft, cirka 280 TWh solvärme och cirka 160 TWh solkraft som genererades under 2013.

Ställer vi dessa värden i relation till den energisituationen i Europa, där vi från 2000 till 2011 ökat tillförseln av förnybar energi med drygt 800 TWh utan att öka den totala energianvändningen, ser det riktigt bra ut.  Men om vi ställer dem mot den globala tillförseln av förnybar energi (främst biobränsle och vattenkraft) som ökat med knappt 5.000 TWh samtidigt som den globala energianvändningen ökat med drygt 20.000 TWh under motsvarande period, är inte bidragen från sol och vind direkt imponerande (Energiläget 2014).   

 

Jan-Olof Dalenbäck, sekreterare Svensk Solenergi




Denna krönika publicerades i Energimagasinet nr 6, 2014. Tidningen är en medlemsförmån och distribueras till samtliga medlemmar i Svensk Solenergi.

Kontakta oss

Svensk Solenergi
Holländargatan 17
111 60 Stockholm

08-441 70 90

öppet vardagar 09–12

info@svensksolenergi.se