Svensk Solenergi | Start / Press / Pressmeddelanden, debattartiklar / Åsikter eller insikter?
  • Print
  • Facebook
  • LinkedIn
2016-02-01

Åsikter eller insikter?

Det sägs att solcellsanläggningar ger energi vid fel tidpunkt, är dyra och måste subventioneras. Problemet är egentligen att ellagar och energiskatter är dåligt anpassade och elpriset subventionerat.


I media pendlar olika inlägg mellan att solenergi inte är förnybar (Sydsvenskan), eller inte fungerar i Sverige, till att den kan stå för halva vår elförsörjning (Sandén, Miljöaktuellt). Bland de politiska inslagen har vi kunnat läsa att ”Regeringens förslag skymmer solen” (Weimar, Ny Teknik) samtidigt som ”Miljöpartiet välkomnar solrevolutionen” (Nordin, Ny Teknik).

Vidare är en debattör orolig att dagens subventioner av solel förvärrar effektobalansen och uppmanar politikerna att lära sig ”skilja på energi och effekt” (Kågeson, Ny Teknik). Vi har dock inte installerat mer än cirka 100 MW solel i Sverige, medan vårt eleffektbehov uppgår till drygt 10.000 MW på sommaren och över 20.000 MW på vintern.

Olika sätt att värdera potential

Man brukar prata om teoretisk, teknisk och ekonomisk potential. Den teoretiska potentialen för solenergi – energin i solstrålningen – är många gånger större än vår energianvändning. Den tekniska potentialen – förutsättningarna att använda solenergi – är mycket mindre, men likväl väldigt stor. Därför är den ekonomiska potentialen den främsta begränsningen och där går såväl åsikterna som insikterna isär.

Som ett exempel har BHE Renewables (Berkshire Hathaway Energy, Iowa, US) redan ett par anläggningar i Kalifornien som generar 1.000 GWh per år, medan Göteborg stad har 500 GWh egenproducerad el per år – varav merparten solel – som mål till 2030.

Effekt och energi regleras i en marknadsekonomi

Effektfrågan har blivit den stora frågan i energidebatten. Man befarar att vi får problem med effekt när kärnkraftverken stängs av. Vi hade inga problem med effektbrist i Sverige innan kärnkraften byggdes ut. Däremot fick vi rea på el tills vi hann bygga ikapp så att efterfrågan på el blev lika stor som tillgången.

Risken att vi nu skulle bygga ut med större eller mindre effekt än vi behöver kommer då som nu att reglera sig själv om vi inte sätter marknadsekonomin ur spel – till exempel genom att inte ha tillräcklig överföringskapacitet, inte acceptera elprisvariationer och ha dåligt genomtänkta subventioner.
 

Subventioner på grund av subventioner

Den snabba internationella utvecklingen för solcellsanläggningar har lett till att kostnaderna är så låga att man i princip inte skulle behöva ha några subventioner. Men i dag behöver solel ändå subventioner därför att vi har subventionerat andra energislag så mycket att elpriserna blivit så låga att vi måste subventionera ny teknik ännu mer. I princip har vi skapat ett Moment 22. Vi behöver också subventionerna för att övervinna dåligt anpassade ellagar och skatteregler, men det är väl inte så det är tänkt cirkulär ekonomi ska fungera?

Vi behöver bättre insikt

Solenergi fungerar tekniskt på samma sätt i Sverige som i andra länder, men vi har andra förutsättningar. Om vi inte kan höja debattnivån i media och om vi inte får politiker och myndigheter att basera sina beslut och förordningar på insikter istället för åsikter, leder det till en osäkerhet som hindrar utvecklingen.

 

 

Jan-Olof Dalenbäck, sekreterare Svensk Solenergi

 

 


Denna krönika publicerades i Energimagasinet nr 1 2016. Tidningen är en medlemsförmån och distribueras till samtliga medlemmar i Svensk Solenergi.

Kontakta oss

Svensk Solenergi
Holländargatan 17
111 60 Stockholm

08-441 70 90

öppet vardagar 09–12

info@svensksolenergi.se