Svensk Solenergi | Start / Press / Pressmeddelanden, debattartiklar / Debatt: Det behövs en plan!
  • Print
  • Facebook
  • LinkedIn
2014-08-07

Debatt: Det behövs en plan!

Energimyndigheten bör snarast få i uppdrag att ta fram planeringsmål och ett samordnat program för att utveckla solenergi i Sverige precis som den har uppdrag att stödja förutsättningarna att utveckla andra förnybara energislag.


Vi har bra tekniska och ekonomiska förutsättningar för att utveckla en svensk solenergimarknad som leder till företagsutveckling och arbetstillfällen. Solenergi är det förnybara energislag som har högst energiutbyte per areaenhet, samtidigt som det kan integreras i befintliga infrastrukturer utan att orsaka buller eller skadliga emissioner.

För att få en nationell marknadsutveckling som kan matcha den internationella utvecklingen måste det (enligt EU-direktiv) finnas nationella planeringsmål, som tas fram utgående från kom­munala byggnads- och energiplaner, och ett samordnat insttutions-, marknads- och FoU-stödprogram.

Svensk Solenergi har sedan 2009 föreslagit att vi bör planera för 4 TWh solvärme och 4 TWh solel inom 10–20 år. På längre sikt är det rimligt att täcka 10% av vår värmeanvändning i bostäder och service med solvärme och 10% av vår totala elanvändning med solel, vilket motsvarar knappt 10 TWh solvärme och mer än 10 TWh solel.

Begränsat areabehov

Tillsammans kommer system för 4 TWh solvärme och 4 TWh solel att uppta en area i storleksordningen 50–100 kvadratkilometer, vilket är väl inom vad som är tillgängligt i vår befintliga infrastruktur. Samtidigt minskar det utrymmes­be­hoven för andra förnybara energislag på ett väsentligt sätt.

 4 TWh solvärme motsvarar cirka en kvadratmeter sol­fångare per innevånare – 2010 hade de in­stal­le­rat nära en halvkvadratmeter per innevånare i Österrike.

4 TWh solel mot­svarar cirka 500 W solceller per innevånare – 2011 hade de installerat 300 W per inne­vånare i Tyskland.

Solvärmeanläggningar kombineras fram­för allt med biobränsle i småhus och närvärmesys­tem. Då frigörs biobränsle för andra ända­mål eller export.

Solelanläggningar kommer främst att anslutas till elnätet. 4 TWh solel motsvarar en maxeffekt i storleksordningen 5 GW. Det är i samma storleksordning som skillnaden i elbehov mellan dag och natt i det svenska elnätet, där elbehovet är högst när solen lyser (industri, kontor, med mera) och lägst när solen gått ner.

En aktuell ut­red­ning visar att vi tack vare vår vattenkraft kan hantera minst 10 TWh solel till­sammans med 45 TWh vind­krafts­el i det svenska elsystemet.

Lokala arbetstillfällen

Med antagandet att vi bygger ut till 4 TWh solvärme och 4 TWh solel till 2030 kom­mer antalet arbets­till­fällen att utveck­las mot i stor­leksordningen 8.000 arbetstillfällen 2030. Merparten av arbetstillfällena är relaterade till lokal försäljning och installation av anläggningar. Därutöver tillkommer arbetstillfällen när vi kan exportera produkter och tjänster.

Låg miljöpåverkan

Energiåterbetalningstid är definierad som den tid det tar att generera motsvarande mängd energi som används vid tillverkning (material, transport, med mera), inklusive den energi som används under drift. Solfångare och solcellsmoduler har en energiåterbetalningstid som är en bråkdel av dess tekniska livslängd, som för såväl solfångare som solcellsmoduler är minst 20–30 år.

Såväl solfångare som solcellsmoduler kan återvinnas. Solfångare består främst av glas och metall som återvinns på traditionellt sätt. Solcellsmoduler är något mer komplicerade att återvinna, men det finns redan organisationer som specialiserat sig på att återvinna dem.

Intressanta men osäkra kostnader

Såväl solvärme som solel är redan i dag lönsamt med rätt förutsättningar, men den allmänna uppfattningen är att det är för dyrt i alla tillämpningar. Det beror på att det finns ett förhållandevis litet antal installationer och få etablerade aktörer. Det finns dessutom en förhållandevis stor variation i kostnader för olika tillämpningar och anläggningsägare, vilket leder till skillnader i lönsamhet.

Solenergianläggningar har mycket låga driftkostnader. Kostnaden för solenergi består främst av en årlig kostnad för den investering som görs, vilket i princip ger en fast energikostnad under avskrivningstiden och sedan nära gratis energi då den tekniska livslängden normalt överstiger avskrivningstiden.

Lönsamheten hos en anläggning blir därmed beroende av hur du kan skriva/betala av anläggningen och vilka antaganden du gör om den framtida prisutvecklingen för andra energislag.

Hushållens energikostnader låg under 2011 inom intervallet 80–180 öre/kWh. Traditionella energislag har dessutom samhällskostnader som kommer på skattsedeln.

Den totala kostnaden för såväl solvärme som solel ligger i flertalet tillämpningar i intervallet 100–160 öre/kWh, vilket med beaktande av den osäkerhet som många fortfarande upplever, inte är tillräckligt lågt för en betydande marknadsutveckling.

 

Råd till Energimyndigheten

Inledningsvis behöver planeringsmål utvecklas och etableras, exempelvis 4 TWh solvärme och 4 TWh solel. Därefter behövs en plan med ett samordnat institutions-, marknads- och FoU-stödprogram.

Institutionsstöd – för att myndigheter och aktörer som behöver involveras ska ha tillräcklig kunskap för att agera och anpassa planer, regelverk, rutiner och liknande. Hit hör också information till och utbildning i olika led.

Beställare, arkitekter, konsulter och installatörer, liksom bygglovshandläggare, med flera, ska ha lämplig information och kunskap. När det gäller solel ska också nät- och elhandelsbolag vara uppdaterade, liksom fjärrvärmebolagen när det gäller solvärme.


Marknadsstöd
– för att skapa ökad efterfrågan och konkurrens. Traditionellt används investeringsbidrag och skatteavdrag.

Alternativt kan olika certifikat-/handelssystem, olika typer av inmatningslagar (främst förnybar el) och olika typer av föreskrifter (som byggregler), användas.

Stödet ska 1) vara både långsiktigt och uthålligt för att leda till investeringar, och 2) vara tillräckligt för att göra skillnad.

Kortsiktiga stöd leder sällan, eller aldrig, till en positiv marknadsutveckling.


FoU-stöd
– som riktas mot utveckling av system, komponenter och affärsmodeller, som kompletterar företagens system- och produktutveckling, för att de ska kunna utveckla och konkurrera på marknaden.

PDF Det behövs en plan!

 

Detta är en sammanfattning av Svensk Solenergis PM ”Solenergi i Sverige” (08-14) Vi förtydligar och kompletterar gärna om du som läser tycker att du behöver mer infor­mation, fakta och referenser.

Kontakta oss

Svensk Solenergi
Holländargatan 17
111 60 Stockholm

08-441 70 90

öppet vardagar 09–12

info@svensksolenergi.se