Svensk Solenergi | Start / Press / Pressmeddelanden, debattartiklar / Det behövs en plan
  • Print
  • Facebook
  • LinkedIn
2016-05-05

Det behövs en plan

Det finns ett stort allmänt intresse för solenergi, speciellt solel. Men, med dagens låga energipriser krävs det större insikt och mindre åsikter bland våra beslutsfattare om vad som krävs för att få till stånd en utveckling som lockar privatpersoner och företag att utnyttja solenergi och det svenska näringslivet att vara med i en allt snabbare internationell utveckling.

Läs artikeln på affärslivet.se

Vi har bra tekniska och ekonomiska förutsättningar att utveckla en svensk solenergimarknad som leder till företagsutveckling och arbetstillfällen. Solenergi är det förnybara energislag som har högst energiutbyte per areaenhet, samtidigt som det kan integreras i befintliga infrastrukturer utan att orsaka buller eller skadliga emissioner.

För att få en nationell marknadsutveckling som kan matcha den internationella utvecklingen måste det (enligt EU-direktiv) finnas nationella planeringsmål, som tas fram utgående från kom­munala byggnads- och energiplaner, och ett samordnat institutions-, marknads- och FoU-stödprogram.

Svensk Solenergi har sedan 2009 föreslagit att vi bör planera för 4 TWh solvärme och 4 TWh solel inom 10–20 år på motsvarande sätt som vi krattat manegen för vindkraft. På längre sikt är det rimligt att täcka 10% av vår värmeanvändning i bostäder och service med solvärme och 10% av vår totala elanvändning med solel, vilket motsvarar knappt 10 TWh solvärme och mer än 10 TWh solel.

Begränsat areabehov som matchar elbehovet

Tillsammans kommer system för 4 TWh solvärme och 4 TWh solel att uppta en area i storleksordningen 50–100 kvadratkilometer, vilket är väl inom vad som är tillgängligt i vår befintliga infrastruktur. Samtidigt minskar det utrymmesbehoven för andra förnybara energislag på ett väsentligt sätt.

4 TWh solvärme motsvarar cirka en kvadratmeter solfångare per innevånare – 2010 hade de installerat nära en halv kvadratmeter per innevånare i Österrike. 4 TWh solel motsvarar cirka 500 W solceller per innevånare – 2011 hade de installerat 300 W per innevånare i Tyskland.

Solvärmeanläggningar kombineras fram­för allt med biobränsle i småhus och närvärmesystem. Då frigörs biobränsle för andra ändamål eller export. Solelanläggningar kommer främst att anslutas till elnätet. 4 TWh solel motsvarar en maxeffekt i storleksordningen 4–5 GW. Det är i samma storleksordning som skillnaden i elbehov mellan dag och natt i det svenska elnätet, där elbehovet är högst när solen lyser (industri, kontor, med mera) och lägst när solen gått ner. En aktuell utredning visar att vi tack vare sammanlagring kan hantera minst 10 TWh solel och 45 TWh vindkraftsel i kombination med vattenkraft och biokraft i det svenska elsystemet. En insikt som Energikommissionen uppenbarligen saknar då de ignorerar solenergi.

Ökade arbetstillfällen och teknikutveckling

Med antagandet att vi bygger ut till 4 TWh solvärme och 4 TWh solel till 2035 kom­mer antalet arbets­till­fällen att utveck­las mot i stor­leksordningen 8 000 arbetstillfällen 2035. Merparten av arbetstillfällena är relaterade till lokal försäljning och installation av anläggningar baserade på dagens teknik. Därutöver tillkommer arbetstillfällen när vi kan utveckla och exportera produkter och tjänster.

Sverige är i flera avseenden bland de ledande länderna när det gäller FoU kring solceller, speciellt för byggnadsintegrering. De senaste årens globala utveckling med dramatiska prisreduktioner tillsammans med en nationell marknad för solceller öppnar stora möjligheter för svensk utveckling av nya produkter. Svenska företag var teknikledande med avseende på solvärme men det saknades en svensk marknad.  Istället har det nu installerats mer än 800 000 kvadratmeter (560 MWth) solfångare baserade på svensk teknik i Danmark.

Intressanta men osäkra kostnader

Såväl solvärme som solel är redan i dag lönsamt med rätt förutsättningar, men den allmänna uppfattningen är att det är för dyrt i alla tillämpningar. Det beror på att det finns ett förhållandevis litet antal installationer och få etablerade aktörer. Det finns dessutom en förhållandevis stor variation i alternativkostnader för olika tillämpningar och anläggningsägare, vilket leder till skillnader i lönsamhet.

Solenergianläggningar har mycket låga driftkostnader. Kostnaden för solenergi består främst av en årlig kostnad för den investering som görs, vilket i princip ger en fast energikostnad under avskrivningstiden och sedan nära gratis energi då den tekniska livslängden normalt överstiger avskrivningstiden.  Lönsamheten hos en anläggning blir därmed beroende av hur anläggningen kan skrivas/betalas av och vilka antaganden som görs om den framtida prisutvecklingen för andra energislag. 

Hushållens energikostnader låg under 2011 inom intervallet 80–180 öre/kWh. Traditionella energislag har dessutom samhällskostnader som kommer på skatt­sedeln.  Den totala kostnaden för såväl solvärme som solel ligger i flertalet tillämp­ningar inom samma intervall, vilket med beaktande av den osäkerhet som många fort­farande upplever, inte är tillräckligt lågt för en betydande marknadsutveckling.

Råd till politiker, myndigheter och industri

Inledningsvis behöver planeringsmål utvecklas och etableras, exempelvis 4 TWh solvärme och 4 TWh solel. Därefter behövs en plan med ett samordnat institutions-, marknads- och FoU-stödprogram. Rimligtvis är det Energimyndigheten som bör få uppdrag att ta fram planeringsmål och ett samordnat program för att utveckla solenergi i Sverige precis som den har uppdrag att stödja förutsättningarna att utveckla andra förnybara energislag.

Institutionsstöd – för att myndigheter och aktörer som behöver involveras ska ha tillräcklig kunskap för att agera och anpassa planer, lagar, regelverk, rutiner och liknande. Hit hör också information till och utbildning i olika led.  Beställare, fastighetsägare, arkitekter, konsulter och installatörer, liksom bygglovshandläggare, med flera, ska ha lämplig information och kunskap. När det gäller solel ska också nät- och elhandelsbolag vara uppdaterade, liksom fjärrvärmebolagen när det gäller solvärme.

Marknadsstöd – för att skapa ökad efterfrågan och konkurrens. Traditionellt används investeringsbidrag och skatteavdrag.  Alternativt kan olika certifikat-/handelssystem, olika typer av inmatningslagar (främst förnybar el) och olika typer av föreskrifter (som byggregler), användas.  Stödet ska 1) vara både långsiktigt och uthålligt för att leda till investeringar, och 2) vara tillräckligt för att göra skillnad.  Kortsiktiga stöd leder sällan, eller aldrig, till en positiv marknadsutveckling.

FoU-stöd – som riktas mot utveckling av system, komponenter och affärsmodeller, som kompletterar företagens system- och produktutveckling, för att de ska kunna utveckla och konkurrera på marknaden.

Rådande brist på insikt om möjligheterna med solenergi och behovet av att sam­ordna nuvarande spridda aktiviteter i en nationell plan är en allvarlig begränsning för svenska privatpersoner, företag och FoU-institutioner, och på sikt det svenska näringslivet!

 

Läs artikeln på affärslivet.se

Kontakta oss

Svensk Solenergi
Holländargatan 17
111 60 Stockholm

08-441 70 90

öppet vardagar 09–12

info@svensksolenergi.se