Svensk Solenergi | Start / Press / Pressmeddelanden, debattartiklar / Droppen urholkar stenen
  • Print
  • Facebook
  • LinkedIn
2014-02-25

Droppen urholkar stenen

Mycket positivt händer kring solenergin i Sverige i dag, trots att regering och myndigheter inte är med på banan. Här tre negativa och fyra positiva ”rubriker”.


Vi har hävdat det förut och gör det igen, intresset för solenergi ökar hela tiden, såväl hos villaägare som större fastighetsbolag, såväl i VVS-branschen som bland elnäts- och elhandelsbolag, och hos en och annan opinionsbildare. Det är samtidigt enkelt att konstatera att regering och myndigheter fortfarande betraktar solenergi som en udda och marginell företeelse i den svenska energipolitiken. I det följande har vi tre negativa och fyra positiva rubriker med avseende på den aktuella utvecklingen för svensk solenergi.

 

Det saknas fortfarande en nationell plan

Alla vet att det krävs genomtänkta och långsiktiga förutsättningar för en positiv marknadsutveckling (oavsett teknikområde), men i Sverige gäller det uppenbarligen inte för solenergi. Vi har överskott på inhemsk energi och, om vi bortser från vissa positiva uttalanden, finns det inga planer hos regering eller myndigheter när det gäller den svenska solenergimarknaden. Då får vi inte heller några stora aktörer som är intresserade, eller kan skapa nödvändiga förutsättningar, att utveckla svensk teknik som kan konkurrera på en ökande internationell marknad.

När den svenska regeringen lämnade in sin ”Nationella Handlingsplan för främjande av förnybar energi enligt Direktiv 2009/28/EG” till Europakommissionen sommaren 2010 fanns inte solenergi med. I det sammanhanget får vi väl se det som positivt att de hösten 2013 åtminstone hade med aktuell statistik för solel och solvärme till och med 2012 i ”Sveriges andra rapport om utvecklingen av förnybar energi enligt artikel 22 i Direktiv 2009/28/EG”.

Däremot har regeringen infört en ny nationell certifiering av ”vissa installatörer”, nämligen de som installerar solvärme-, solel-, biobränsle- och värmepumpsystem. Inte för att det finns ett behov av det, eller en marknad för det, utan för att det var ett krav i ovan nämnda direktiv.

 

Osäkra marknadsförutsättningar

Vi hade ett solvärmestöd som enligt Boverkets utvärdering sparade mer än det kostade. Det ledde till att det installerades drygt 16.000 solvärmeanläggningar med stöd och bidrog till att det installerades cirka 10.000 anläggningar utan stöd, under en tioårsperiod. Stödet togs utan förvarning bort 2011 och under 2012 och 2013 har det installerats cirka 1.000 anläggningar per år, vilket innebär att marknaden har mer än halverats.

Vi har ett solelstöd sedan 2009 som i slutet av 2013 hade lett till att det installerats knappt 2.500 anläggningar med stöd, men väldigt få utan stöd.

Ansökta medel överstiger sedan länge tilldelade medel och väntetiden för ansökningar är ett till två år. En behöver inte vara speciellt smart för att räkna ut att solelföretagen kan få samma stålbad 2014 eller 2015 som solvärmeföretagen fick 2012, om de inte ändrar förutsättningarna och skjuter till ytterligare medel.

 

Krångliga elcertifikat och energikrav som ger huvudbry

Trots att våra politiker hela tiden hänvisar till att elcertifikatsystemet ska stödja utvecklingen av förnybar el och att solelanläggningar snart kan komma att dominera i antal, är systemet ännu inte anpassat för små solelanläggningar.

Samtidigt skriver Energimyndigheten i sin underlagsrapport till ”Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015” (ER2014:04) att potentialen för solkraft kan anses vara försumbar i förhållande till resterande energislag inom elcertifikatsystemet till 2020.

De nuvarande energikraven i Boverkets byggregler är en politisk kompromiss, såväl till fördel som till nackdel för solenergi vid ny- och ombyggnad, vilket ger utrymme för tolkningar och ställer till en hel del huvudbry såväl hos kommunala myndigheter, som konsulter, entreprenörer och fastighetsägare.

 

Solvärmesamarbete med VVS Företagen

Vi arbetar för att kunna börja marknadsföra tre systempaket i samarbete med VVS Företagen i anslutning till Nordbygg. Systempaketen ska göra det enklare för leverantörer och installatörer att marknadsföra solvärmesystem för småhus. En viktig drivkraft i sammanhanget är att det 2015 kommer energimärkning på värmepannor och värmepumpar för småhus. Och då kommer det i princip att behövas system med solvärme för att få A+, A++ eller A+++. Därför har vi också initierat ett projekt där vi ska prova solvärmesystem i kombination med pelletspannor och -kaminer med stöd från Energimyndigheten.

 

Solelsamarbete med Svensk Energi

Svensk Solenergi medverkar i uppdateringen av Svensk Energis ”Mikrohandboken” som beskriver rutiner, reglerverk och standarder för anslutning av mikroproduktionsanläggningar (främst solelanläggningar) till elnätet. I anslutning diskuteras också de rekommendationer som tagits fram inom PV Grid, ett EU-projekt (www. pvgrid.eu) som syftar till att undanröja hinder och underlätta för integrering av solelanläggningar i de europeiska elnäten.

 

Skattereduktion för inmatad el

Efter ett antal utredningar har regeringen till slut landat i en skattereduktion som ska motsvara nettodebitering av el från mindre anläggningar och det är bara att hoppas att förslaget går igenom i riksdagen. Lagrådsremissen föreslår att lite större anläggningar (100A) än utredningen (63A) ska få möjlighet till skattereduktion, men det är fortfarande skattsedeln som gäller och inte elräkningen. Det är nog bara utredningen som tycker att självdeklarationen är ett bra förslag så vi får hoppas att det kan ändras på motsvarande sätt som gjordes med ROT-avdraget.

 

Årets solenergipris på Nordbygg

Svensk Solenergi delar nu ut solenergipriset för elfte gången sedan 2004. Priset som har fått ökad uppmärksamhet med åren, ges till en anläggning och en prestation, och delas i år ut under Nordbygg. Förra året fick Skanska anläggningspriset för Väla Gård i Helsingborg, medan prestationspriset gick till Bengt Stridh för hans informationsrika blogg. Vi har också delat ut ett antal hedersomnämnande under åren. Förra året uppmärksammades till exempel HSB Brf Gasellens solcellsanläggning i Linköping och Karlstad kommuns solvärmeanläggning på Sjöstadverken. Ska bli spännande och se vilka som får priset 2014.

 

Lars Andrén, ordförande Svensk Solenergi
Jan-Olof Dalenbäck, sekreterare Svensk Solenergi



Denna krönika publicerades i Energimagasinet nr 1, 2014. Tidningen är en medlemsförmån och distribueras till samtliga medlemmar i Svensk Solenergi.

Kontakta oss

Svensk Solenergi
Holländargatan 17
111 60 Stockholm

08-441 70 90

öppet vardagar 09–12

info@svensksolenergi.se