Svensk Solenergi | Start / Press / Pressmeddelanden, debattartiklar / Snart har tåget gått för de svenska aktörerna
  • Print
  • Facebook
  • LinkedIn
2014-06-12

Snart har tåget gått för de svenska aktörerna

Energimyndigheten bör snarast ges i uppdrag att ta fram planeringsmål och ett samordnat program för att utveckla solenergi i Sverige precis som man har uppdrag att stödja förutsättningarna att utveckla andra förnybara energislag.


Sverige har bra tekniska och ekonomiska förutsättningar för att utveckla en svensk solenergimarknad som leder till företagsutveckling och arbetstillfällen. Solenergi är det förnybara energislag som har högst energiutbyte per areaenhet, samtidigt som det kan integreras i befintliga infrastrukturer utan att leda till buller och skadliga emissioner.

För att få en nationell marknadsutveckling som kan matcha den internationella utvecklingen måste det (enligt EU-direktiv) finnas nationella planeringsmål, som tas fram utgående från kommunala byggnads- och energiplaner, och ett samordnat institutions-, marknads- och FoU-stödprogram.

Svensk Solenergi har sedan 2009 föreslagit att det bör planeras för 4 TWh solvärme och 4 TWh solel inom 10–20 år. På längre sikt är det rimligt att täcka 10 procent av vår värmeanvändning i bostäder och service med solvärme och 10 procent av vår totala elanvändning med solel. Med vår nuvarande energianvändning blir det knappt 10 TWh solvärme och mer än 10 TWh solel.

Begränsat areabehov

Tillsammans kommer system för 4 TWh solvärme och 4 TWh solel att uppta en area i storleksordningen 50–100 kvadratkilometer, vilket är väl inom vad som är tillgängligt i vår befintliga infrastruktur, samtidigt som det minskar areabehoven för andra förnybara energislag på ett väsentligt sätt.

4 TWh solvärme motsvarar cirka en kvadratmeter solfångare per innevånare – 2010 hade de installerat nära en halv kvadratmeter per innevånare i Österrike. 4 TWh solel motsvarar cirka 500 W solceller per innevånare – 2011 hade de installerat 300 W per innevånare i Tyskland.

Solvärmeanläggningar kombineras främst med biobränsle i småhus och närvärmesystem. Da° frigörs biobränsle för andra ändamål eller export. Solelanläggningar kommer i huvudsak att anslutas till elnätet. 4 TWh solel motsvarar en maxeffekt i storleksordningen 5 GW. Det är i samma storleksordning som skillnaden i elbehov mellan dag och natt i det svenska elnätet, där elbehovet är högst när solen lyser (industri, kontor, med mera) och minst när solen gått ner. En aktuell utredning visar dessutom att vi kan hantera minst 10 TWh solel tillsammans med 45 TWh vindkraftsel i det svenska elsystemet.

Lokala arbetstillfällen

Med antagandet att vi bygger ut till 4 TWh solvärme och 4 TWh solel till 2030 kommer antalet arbetstillfällen att utvecklas mot i storleksordningen 8.000 arbetstillfällen 2030. Merparten av arbetstillfällena är relaterade till lokal försäljning och installation av anläggningar. Därutöver tillkommer arbetstillfällen när vi kan exportera produkter och tjänster.

Låg miljöpåverkan

Solfångare och solcellsmoduler har en ”energiåterbetalningstid” – den tid det tar att generera motsvarande mängd energi som används vid tillverkning (material, transport, med mera), inklusive den energi som används under drift, av produkten – som är en bråkdel av dess tekniska livslängd, som för såväl solfångare som solcellsmoduler är minst 20–30 år.

Såväl solfångare som solcellsmoduler kan återvinnas. Solfångare består främst av glas och metall som återvinns på traditionellt sätt. Solcellsmoduler är lite mer komplicerade att återvinna, men det finns redan organisationer som specialiserat sig på att återvinna solcellsmoduler.

Intressanta med osäkra kostnader

Såväl solvärme som solel är redan i dag lönsamt med rätt förutsättningar, men den allmänna uppfattningen är att det är för dyrt i alla tillämpningar. Det beror på att det finns ett förhållandevis litet antal installationer och få etablerade aktörer. Det finns vidare en förhållandevis stor variation i kostnader för olika tillämpningar och anläggningsägare, vilket leder till skillnader med avseende på lönsamhet.

Solenergianläggningar har mycket låga driftkostnader. Kostnaden för solenergi utgörs främst av en årlig kostnad för den investering man gör, vilket i princip innebär att man har en fast energikostnad under avskrivningstiden och sen nära gratis energi då den tekniska livslängden normalt överstiger avskrivningstiden. Lönsamheten hos en anläggning blir därmed beroende av hur man kan skriva/betala av anläggningen och vilka antaganden man gör om den framtida prisutvecklingen för andra energislag.

Hushållens energikostnader låg under 2011 inom intervallet 80–180 öre/kWh. Traditionella energislag har dessutom samha¨llskostnader som kommer på skattsedeln. Den totala kostnaden för såväl solvärme som solel ligger i flertalet tillämpningar i intervallet 100–160 öre/kWh, vilket med beaktande av den osäkerhet som många fortfarande upplever, inte är tillräckligt lågt för en betydande marknadsutveckling.

 

Råd till Energimyndigheten


Institutionsstöd

Myndigheter och aktörer som behöver involveras måste ha tillräcklig kunskap för att agera och anpassa regelverk, rutiner och liknande. Hit hör också information och utbildning i olika led. Beställare, arkitekter, konsulter och installatörer, liksom bygglovshandläggare, med flera måste ha lämplig information och kunskap. När det gäller solel måste också nät- och elhandelsbolag vara med på banan, liksom fjärrvärmebolagen när det gäller solvärme.

Marknadsstöd

För att skapa ökad efterfrågan och konkurrens. Traditionellt används investeringsbidrag och skatteavdrag. Alternativt kan man använda olika certifikat-/handelssystem, olika typer av inmatningslagar (främst förnybar el) och olika typer av föreskrifter (exempelvis i byggregler), som används i flertalet andra länder. Stödet måste 1) vara både långsiktigt och uthålligt för att leda till investeringar, och 2) vara tillräckligt för att göra skillnad. Kortsiktiga stöd leder sällan, eller aldrig, till en positiv utveckling.

FoU-stöd

Riktas mot utveckling av system, komponenter och affärsmodeller, som kompletterar företagens system- och produktutveckling, för att de ska kunna utvecklas och konkurrera på marknaden.

 

Det ovanstående är en sammanfattning av Svensk Solenergis PM ”Solenergi i Sverige”. Vi förtydligar och kompletterar gärna om du som läser tycker att du behöver mer information, fakta och referenser.

Lars Andrén, ordförande Svensk Solenergi
Jan-Olof Dalenbäck, sekreterare Svensk Solenergi

 

 

Denna krönika publicerades i Energimagasinet nr 4, 2014. Tidningen är en medlemsförmån och distribueras till samtliga medlemmar i Svensk Solenergi.

Kontakta oss

Svensk Solenergi
Holländargatan 17
111 60 Stockholm

08-441 70 90

öppet vardagar 09–12

info@svensksolenergi.se