Svensk Solenergi | Start / Press / Pressmeddelanden, debattartiklar / Solenergi - en självskriven del i framtidens lågenergibyggnader
  • Print
  • Facebook
  • LinkedIn
2013-12-17

Solenergi - en självskriven del i framtidens lågenergibyggnader

Passivhus Norden 2013 omfattade nära 80 presentationer om lågenergibyggnader, många av dem visade intressanta solenergilösningar. I det följande beskrivs tre intressanta exempel mer i detalj.

 
Passivhus Norden är en årlig konferens som i år arrangerades i Göteborg av LÅGAN (Energimyndighetens program för byggnader med mycket låg energianvändning). Uppförandet av lågenergibyggnaderna ökar i hög takt i Sverige och konferensen lockade därmed 300 deltagare, främst från Sverige och Norge, men också från Danmark, Finland, Polen, Estland, Tyskland och Schweiz.

EUs direktiv om byggnaders energiprestanda inspirerar många att uppföra så kallade Plushus, det vill säga byggnader med lågt energibehov (ofta passivhus) som kompenseras av en motsvarande mängd solenergi. Det bygger på att man kan sälja ett överskott av solenergi under sommarhalvåret och köpa det som saknas på vinterhalvåret. Två av de följande projekten, en villa i Estland och två kontorshus i Norge, är sådana exempel, medan det tredje projektet bygger på en kombination av solenergi och biobränsle för en helt ny liten stadsdel i Sverige.

Estlands första passivhus

Ett solenergiprojekt som presenterades under konferensen var en passivhusvilla i Estland. Villan med sin golvarea på 260 kvm ska rymma en typisk estnisk familj på fem personer och visa på möjligheten att uppföra passivhus (enligt PHPP) även i nordliga länder med låga årsmedeltemperaturer som i Estland. Och dessutom kunna generera den mängd energi som behövs över året med hjälp av solenergi.

Husets arkitektur är speciell. Istället för att integrera solceller i taket har man valt att placera dem likt en ställning som överlappar villans södra sida och på så sätt fungerar som ett solskydd under sommarhalvåret. Utöver solcellerna har man valt att placera södervända solfångare för varmvatten på takets norra del och vertikala solfångare integrerade i söderfasaden för att ge värme på vintern när solen står lågt. Den el som genereras av solcellerna under ett år räcker för att driva en bergvärmepump med två 80 meter djupa borrhål och till all fastighets- och hushållsel under ett år.

Norska kontorshus med livscykelperspektiv

Ett annat var Powerhouse Kjørbo, en ombyggnation av två befintliga kontorshus från 1980 i Bærum, Norge. Även i detta projekt vill man visa på möjligheten att bygga passivhus på nordliga breddgrader med låga årsmedeltemperaturer (Bærum 6°C). Dessutom vill man visa att energi från solceller kan balansera den totala energianvändningen för byggnadens hela livscykel. Kontorshusen har miljöklassats med betyget ”BREEAM-NOR Outstanding”.

Innebörden av ett Powerhouse är en byggnad som under sin livscykel genererar mer förnybar energi än som behövs för produktion av byggmaterial, uppförande, drift och rivning av byggnaden. De renoverade kontorshusen har sol- celler som placerats horisontellt på de platta taken, vilket ger lite lägre elutbyte per modularea, men högt elutbyte per takarea. Sedan använder man två värmepumpar, en för värme och en för varmvatten. Under sommarhalvåret utnyttjas frikyla från tio borrhål för att säkerställa inneklimatet, på vintern används dessa för att värma byggnaden. Värmepumparna kan också tillgodogöra sig värmen från serverrum.

Nästan hälften solenergi i ny stadsdel

Vallda Heberg är ett annat uppmärksammat projekt i form av en ny liten stadsdel i Kungsbacka. När den är färdigbyggd 2014 kommer den att bestå av 26 enbostadshus, fyra fyrbostadshus, sex radhuslängor med plats för 22 seniorboenden samt ett äldreboende med 64 lägenheter. Samtliga byggnader ska uppfylla svensk passivhusstandard och värmeförsörjs från en lokal panncentral med en pelletspanna och vakuumrörsolfångare med 70 procent lutning för att öka solvärmeutbytet under höst och vår, samt plana solfångare på undercentraler och flerbostadshus. Solvärmen ska täcka 40 procent av den värme som behövs för uppvärmning och varmvatten. På äldreboendets tak har man dessutom installerat en solcellsanläggning som ska täcka nära hälften av fastighetsenergin och all elenergi som krävs för att driva byggnadens kylanläggning. Resterande elbehov täcks med vindkraftsel.


Åsa Wahlström och Catrin Heincke, LÅGAN och CIT Energy Management

Jan-Olof Dalenbäck, Svensk Solenergi och CHALMERS

 


Alla de närmare 80 artiklar om lågenergibyggnader som presenterades under Passivhus Norden 2013 kommer inom kort att finnas tillgängliga på LÅGANs hemsida, www.laganbygg.se.

 

Denna krönika publicerades i Energimagasinet nr 7, 2013. Tidningen är en medlemsförmån och distribueras till samtliga medlemmar i Svensk Solenergi.

Kontakta oss

Svensk Solenergi
Holländargatan 17
111 60 Stockholm

08-441 70 90

öppet vardagar 09–12

info@svensksolenergi.se