Svensk Solenergi | Start / Press / Pressmeddelanden, debattartiklar / Svensk solenergi efterlyser en konsekvensanalys
  • Print
  • Facebook
  • LinkedIn
2015-05-25

Svensk solenergi efterlyser en konsekvensanalys

De svenska reglerna bör ställas i relation till de norska, speciellt som norska aktörer sannolikt inte får en begränsning på anläggningsstorlek utan på den effekt som matas in på elnätet.


Skatt ”sätter taket” för större solcellsanläggningar på byggnader – Svensk solenergi efterlyser en konsekvensanalys

Regeringen kräver oftast konsekvensanalyser när den ber sina myndigheter att utreda olika förslag till lag- och regeländringar. Men regeringen behöver tydligen inte utreda konsekvenserna av egna förslag. 


Enligt lag (1994:1776) om skatt på energi (LSE) ska vi betala skatt på energi som vi använder med främsta syfte att minska energianvändningen. Energiskatt på el får vi på fakturan från elhandelsbolaget. 

Om man har en egen anläggning, exempelvis ett litet vindkraftverk, behöver man dock inte betala skatt på den el man använder själv om ”generatoreffekten” är mindre än 100 kW. Men säljer ett företag 1 kWh får de betala skatt på allt de använder själv. Frågan är dock om det fungerar i praktiken, vem lägger på energiskatten på vilken faktura?

Sen finns det också undantag om man matar in el på nätet men inte levererar elen yrkesmässigt enligt Skatteverkets tolkning. Detta undantag har till exempel utnyttjats av kommuner genom att man för över och använder el från egna vindkraftsanläggningar utan att behöva betala energiskatt. Då finns det ingen gräns för hur mycket man kan använda utan att betala energiskatt.

Utredningen om nettodebitering föreslog en begränsning

Det senare undantaget har varit uppmärksammat en längre tid och i utredningen om nettodebitering (SOU 2013:46), som ironiskt nog föreslog en skattereduktion, fanns det ett förslag hur man skulle begränsa skattefriheten när man matar in el på nätet. Föreslaget innehöll också en diversifiering så 100 kW generatoreffekt blev 250 kW för vindkraft och 450 kW för solkraft, bland annat tack vare vår bevakning av utredningen, men den dåvarande regeringen föreslog inte att ändra lagen.

I anslutning till förhandlingar om utvecklingen av det gemensamma elcertifikatsystemet har dock Norge krävt att Sverige ska ta bort undantaget att betala energiskatt på egen vindkraftsel enligt ovan. Detta för att det snedvrider konkurrensen mellan länderna, det är mer lönsamt att bygga vindkraftverk i Sverige. Så då har den nuvarande regeringen aktualiserat förslaget.

 

Regeringen föreslår skärpt begränsning

Men den nuvarande regeringen har gjort mer än så, de har föreslagit sänkt gräns för skattebefrielse från 450 kW till 144 kW för solkraft, men behållit att gränsen ska gälla per juridisk person (organisationsnummer). Detta utan motivering till sänkningen och utan att fundera på vilka konsekvenser som man får med en gräns per juridisk person.

En sannolik konsekvens om förslaget går igenom är att den stora potentialen för framförallt flerbostadshus, skolor, vård och omsorgsfastigheter, men även kontor, lager och övriga större fastigheter, att installera solcellsanläggningar på tak och fasader inte kommer att utnyttjas. Det är speciellt offentliga fastighetsägare som påverkas av lagförslaget eftersom effektbegränsningen är knuten till en juridisk person och att deras fastigheter normalt sett ägs av en och samma juridiska person.  

Flera kommuner och större fastighetsägare har redan byggt mer än 144 kW och får nu betala energiskatt på egenanvänd el om regeringens förslag går igenom. Ur statens synvinkel är det småpengar men för den enskilde anläggningsägaren innebär det en helt annan ekonomisk kalkyl än den som ledde till investeringen.

Svensk Solenergi föreslår lättnader i begränsningarna

För det första bör gränsen gälla per anläggning och inte per juridisk person. Sedan bör gränsen sättas till 450 kW för solcellsanläggningar som föreslogs i SOU 2013:46. 

Vidare bör en egenproducent av solel få använda det koncessionspliktiga elnätet till att överföra el till sina egna förbrukningspunkter för att täcka sin egen elanvändning. Dessutom bör en mikroproducent som omfattas av skattereduktionen (100 A) kunna sälja sin överskottsel utan att behöva betala energiskatt på egenanvänd el så länge som mikroproducenten är nettoköpare av el. 

Sedan bör de svenska reglerna ställas i relation till de norska, speciellt som norska aktörer sannolikt inte får en begränsning på anläggningsstorlek utan på den effekt som matas in på elnätet. På det hela taget stärker ovanstående agerande av våra politiker att vi behöver en plan för hur vi kan använda solenergi i Sverige, och det med det snaraste.

Jan-Olof Dalenbäck, sekreterare Svensk Solenergi

 


Denna krönika publicerades i Energimagasinet nr 3, 2015. Tidningen är en medlemsförmån och distribueras till samtliga medlemmar i Svensk Solenergi.

 
 

Kontakta oss

Svensk Solenergi
Holländargatan 17
111 60 Stockholm

08-441 70 90

öppet vardagar 09–12

info@svensksolenergi.se