Här samlar vi nödvändig information om bygglov och detaljplaner rörande solceller.
Enligt huvudregeln i plan- och bygglagen (PBL) krävs bygglov för nybyggnad, tillbyggnad och annan ändring av en byggnad, exempelvis om byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial. Sådana ändringar kräver dock bara bygglov om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.
Vid bedömningen av bygglovsplikt skiljer lagstiftningen på två olika typer av solenergianläggningar:
(a) tak- och fasadintegrerade anläggningar som ersätter byggnadens tak- eller fasadmaterial (integrerade solenergianläggningar), och (b) sådana som monteras utanpå en byggnads tak- eller fasad (utanpåliggande solenergianläggningar).
(a) Integrerade solenergianläggningar kräver inte bygglov om det rör sig om ett en- eller tvåbostadshus inom ett detaljplanelagt område där åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär, eller om det är en annan byggnad än en- eller tvåbostadshus inom ett detaljplanelagt område, men fasad eller tak vetter mot kringbyggd gård.
(b) Utanpåliggande solenergianläggningar kräver enligt huvudregeln bygglov om de innebär att byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller om de avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende. Sedan 2018 gäller dock vissa undantag från kravet på bygglov för utanpåliggande solfångare och solcellspaneler enligt 9 kap. 3c § PBL.
För att utanpåliggande solenergianläggningar ska vara bygglovsbefriade, även om byggnadens yttre påverkas avsevärt, måste följande fem kriterier vara uppfyllda:
i. Anläggningen ska monteras utanpå en byggnads fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial;
ii. Anläggningen ska följa byggnadens form, vilket innebär att om solenergianläggningen t.ex. är upp- eller utvinklad från fasad eller tak och därmed inte följer byggnadens form så är kriteriet normalt inte uppfyllt;
iii. Anläggningen får inte monteras på byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskild värdefulla utifrån historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt;
iv. Anläggningen får inte installeras inom eller i anslutning till områden som är av riksintresse för totalförsvaret enligt 3 kap. 9 § miljöbalken; och
v. Anläggningen får inte vara bygglovspliktig enligt den detaljplan som gäller för området.
En bygglovsbefriad solenergianläggning kan kräva en anmälan, exempelvis om anläggningen berör byggnadens bärande konstruktion eller väsentligt påverkar byggnadens brandskydd. Även om en åtgärd är bygglovsbefriad gäller andra regler enligt PBL, PBF, Boverkets byggregler (BBR) eller Boverkets konstruktionsregler (EKS). En byggnadsnämnd kan i vissa fall ingripa om en åtgärd inte uppfyller andra tillämpliga krav i plan- och bygglagstiftningen. Detta kan exempelvis vara fallet om en installation innebär en betydande olägenhet för omgivningen, inte passar in i stadsbilden eller har säkerhetsbrister.
Riksintressen för totalförsvaret utses med stöd av 3 kap. 9 § miljöbalken och innebär att sådana områden ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan motverka totalförsvarets intressen eller försvåra tillkomsten och nyttjandet av anläggningar. Det är Försvarsmakten som redovisar vilka riksintresseanspråk som finns samt de områden som är av betydelse för totalförsvaret. Riksintressena utgörs bland annat av skjut- och övningsfält, flygplatser, tekniska system och anläggningar.
Försvarsmakten ska redovisa vilka områden som är av riksintresse och s.k. påverkansområden , dvs. områden som ligger i anslutning till områden som är riksintresse. Påverkansområdets fysiska utbredning varierar beroende på vad det är för riksintresse och verksamhetens art. Kommuner ska i sina översiktsplaner redogöra för vilka områden som omfattas av riksintresse och ofta inkluderas då även påverkansområden. Försvarsmakten är vidare skyldig att tillhandahålla aktuella redovisningar av riksintressena. Det finns därför goda möjligheter för enskilda att kontrollera om platsen där installationen ska vidtas ligger inom ett sådant område som är riksintresse eller påverkansområde för totalförsvaret.
Om solenergianläggningar ska uppföras inom områden som är utpekade som riksintressen eller påverkansområden för totalförsvaret krävs bygglov. I bygglovsprocessen görs en individuell bedömning i det enskilda fallet om anläggningen kan byggas i det aktuella området.
Skickas på remiss till Försvarsmakten för myndighetens bedömning av påverkan på riksintresset och påverkansområden.
Om bygglov krävs för en solenergianläggning och bygglov medges, kan bygglovsbeslutet överklagas av den som beslutet angår om beslutet har gått honom eller henne emot. För bygglov kan överklagandekretsen (de som har rätt att överklaga ett beviljat bygglov) utgöras av bl.a. närboende, staten genom olika myndigheter och byggnadsnämnden.
När ett beslut vunnit laga kraft, antingen genom att ingen har överklagat eller genom att det är slutligt avgjort, står bygglovet fast. Det finns dock vissa extraordinära situationer då ett lagakraftvunnet bygglov kan upphävas, exempelvis vid grova rättegångsfel eller då någon inom överklagandekretsen inte kunnat överklaga beslutet, t.ex. på grund av att denne inte blivit underrättad om beslutet.
För att bedöma om en solenergianläggning är bygglovsbefriad rekommenderas att fastighetsägare stämmer av mot detaljplan och områdesbestämmelser, samt tar kontakt med kommunen om osäkerhet finns om bygglov krävs eller inte. Som nämnts ovan är det också viktigt att tänka på att även om en solenergianläggning är bygglovsbefriad ska åtgärden uppfylla generella regler i plan- och bygglagstiftningen.
Även om en solenergianläggning inte kräver bygglov eller anmälan så får den inte strida mot den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området.
Anläggningen får exempelvis inte heller medföra att en byggnad utformas på ett olämpligt sätt med hänsyn till bl.a. angränsande bebyggelse, risk för fara för människors hälsa eller säkerhet, eller att den medför betydande olägenhet på annat sätt. Installation av en solenergianläggning, även om den är undantagen bygglovsplikt, ska även iaktta förbudet mot förvanskande och det s.k. varsamhetskravet, som innebär att ändringar av byggnader ska utföras med hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden (se även information på Boverkets hemsida).
Kommunen utövar även tillsyn över bygglovsbefriade solenergianläggningar och kan vid behov utfärda olika förelägganden om anläggningen bedöms strida mot plan- och byggregler, t ex lovföreläggande eller rättelseföreläggande.
