Följ oss i sociala medier

Konsumenträtt vid köp av solceller

Ett köp av en solcellsanläggning innehåller olika moment, dels själva köpet av solcellerna och dels montering och elinstallation. Det innebär att affären både består av ett köp av en vara och av ett arbete eller tjänst som utförs. Konsumenten kan välja att anlita ett och samma företag som gör allt men det är också möjligt att konsumenten köper solcellerna från ett företag (Företag A) och sedan anlita ett annat företag (Företag B) för installationen.

Vilken lag är tillämplig?

Beroende på hur situationen ser ut, kan antingen konsumentköplagen (1990:932) eller konsumenttjänstlagen (1985:716) eller båda bli tillämpliga på solcellsaffären.

Konsumentköplagen (KköpL) gäller när en näringsidkare säljer en lös sak till en konsument medan konsumenttjänstlagen (KtjL) tillämpas när en näringsidkare utför arbete på fast eller lös egendom åt konsumenten (1 § KköpL och 1 § KtjL). Det här innebär att om en konsument anlitar olika företag vid sitt köp av solcellsanläggning blir konsumentköplagen tillämplig på det första avtal som ingås med Företag A medan konsumenttjänstlagen reglerar förhållandet mellan konsumenten och Företag B som ska utföra installationen.

Om det däremot är samma företag som både ska leverera solcellerna och installera dessa är det inte lika tydligt vilken lag som gäller. Det som avgör om avtalet ska ses som ett köpeavtal eller ett tjänsteavtal är vilket av avtalsmomenten som utgör den övervägande delen av förpliktelsen (2 § KköpL och 2 § KtjL). Det finns olika faktorer som kan påverka den här bedömningen, bland annat värderelationen mellan arbetet och varan och hur kvalificerat arbetet som utförs är. Det är därför inte helt tydligt vilken lag som ska tillämpas vid köp av solceller inklusive installation. Allmänna reklamationsnämnden har dock i två avgöranden rörande konsumentköp av just solceller valt att tillämpa konsumenttjänstlagen på denna typ av avtal.

Oavsett vilken av lagarna som gäller har de många likheter och ger konsumenten i de flesta hänseenden ett jämförbart skydd. Båda lagarna är tvingande, vilket innebär att det inte går att avtala bort de rättigheter som lagarna ger konsumenten (3 § KköpL och 3 § KtjL).

 

Vad händer om solcellerna inte fungerar?

 

Vad räknas som fel i lagens mening?
Om det är fel i solcellerna eller om installationen har utförts på ett felaktigt sätt ger konsumentköplagen och konsumenttjänstlagen (konsumentskyddslagarna) konsumenten vissa rättigheter. En förutsättning för att dessa ska kunna åberopas mot näringsidkaren är att ett fel i lagens mening föreligger. I stort motsvarar lagarnas definition av vad som utgör ett fel det som i dagligt tal avses med fel, nämligen att varan är trasig eller att installationen inte skett på rätt sätt. Det finns dock vissa aspekter rörande konsumentskyddslagarnas felbegrepp som det kan vara bra att känna till.

Enligt konsumentköplagen anses en produkt vara felaktig om den inte går att använda som den ska eller inte motsvarar vad som avtalats. Det räknas också som fel i varan om dess egenskaper inte stämmer överens med de uppgifter som säljaren lämnat till konsumenten före köpet. Ett fel i lagens mening föreligger alltså inte bara om solcellerna är direkt trasiga utan även om de på annat sätt inte stämmer överens med vad konsumenten och säljaren kommit överens om (16 och 19 §§ KköpL). En tjänst är felaktig om resultatet avviker från vad som avtalats även om detta beror på en olyckshändelse eller liknande. Fel föreligger också om arbetet inte har utförts på ett fackmässigt sätt.

Vidare är tjänsten felaktig om näringsidkaren inte har följt tillämpliga säkerhetsföreskrifter vid utförandet (9 och 10 §§ KtjL). För installation av solceller finns det säkerhetsföreskrifter i bland annat elsäkerhetslagen och Elsäkerhetsverkets föreskrifter som näringsidkaren måste beakta. Bedömningen av om ett fel föreligger ska göras utifrån varans skick när den avlämnades till konsumenten respektive utifrån förhållandena när tjänsten avslutades. Näringsidkarens ansvar gäller även om ett fel som fanns från början visar sig först senare. Om solcellerna däremot var felfria och korrekt installerade från början men sedan går sönder av en olyckshändelse eller på grund av konsumentens agerande, föreligger inte ett fel i lagens mening (20 § KköpL och 12 och 13 §§ KtjL).

Ibland kan det vara svårt att avgöra huruvida ett fel fanns från början eller uppkom först senare. I konsumentköplagen finns det en presumtion för att fel som visar sig inom sex månader från det att varan levererades fanns från början, om inte säljaren kan visa att det är oförenligt med varans eller felets art. Om solcellerna däremot försämras först efter sex månader är det istället konsumenten som måste visa att felet förelåg redan vid avlämnandet. I konsumenttjänstlagen saknas en motsvarande presumtionsregel och istället är det konsumenten som har att visa att felet var ursprungligt, även om det uppstår under de första sex månaderna (20 och 20a § KköpL och 13 § KtjL). De ovan beskrivna reglerna gäller inte i samma utsträckning om näringsidkaren har lämnat en garanti. Då finns det specialbestämmelser som förklaras nedan i avsnitt 2.3.

Reklamation
Om en konsument upptäcker att ett fel föreligger måste konsumenten reklamera felet genom att meddela näringsidkaren detta. Reklamationen ska ske inom skälig tid efter det att konsumenten märkt eller borde ha märkt felet. Reklamationen bör göras inom två månader från det att konsumenten märkte eller borde ha märkt felet, eftersom reklamationen då anses ha lämnats i tid. Utöver reklamationskravet finns det i båda konsumentskyddslagarna också en bortre tidsgräns efter vilken en konsument inte längre har rätt åberopa att det är fel på varorna eller tjänsten. Som huvudregel slutar näringsidkaren att ansvara för fel tre år efter det att varan levererades eller tjänsten utfördes. Vid vissa typer av tjänster är denna tidsgräns dock förlängd och gäller då i tio år. Den förlängda tidsgränsen gäller bland annat vid arbete som utförs på byggnader. Huruvida installation av solceller omfattas av denna förlängda preskriptionstid är inte helt tydligt, men så kan vara fallet. Om solcellerna omfattas av en garanti har konsumenten alltid rätt att reklamera solcellerna och tjänsten under hela garantitiden (23 § KköpL och 17 § KtjL).

Garanti
Vid köp av solceller är det inte ovanligt att näringsidkaren lämnar en garanti under viss tid. Det är frivilligt för näringsidkaren att ge konsumenten en garanti, men om så sker påverkar det näringsidkarens skyldigheter enligt konsumentskyddslagarna. Bland annat innebär en garanti att om en försämring av varan sker under garantitiden anses det utgöra ett fel i lagens mening utan att konsumenten behöver visa att felet var ursprungligt. En garanti påverkar som nämnts även under hur många år som näringsidkaren ansvarar för fel i en produkt. En garanti innebär dock inte att 3(5) näringsidkaren ansvarar oavsett hur felet uppstått. Om solcellerna går sönder under garantitiden och det görs sannolikt att försämringen beror på en olyckshändelse, vanvård eller något liknande som beror på konsumenten, omfattas det inte av garantin. En garanti kan aldrig inskränka de rättigheter konsumenten har enligt lagen utan bara utöka dessa (21 § KköpL och 14 § KtjL).

Dröjsmål
Om solcellerna inte levereras i tid eller om installationsarbetet inte genomförs inom den avtalade tiden, och förseningen inte beror på konsumenten, föreligger så kallat dröjsmål. Vid dröjsmål har konsumenten rätt att hålla inne betalningen och i vissa fall även häva avtalet och kräva skadestånd. Vad som krävs för att konsumenten ska ha rätt att häva avtalet eller kräva skadestånd beskrivs nedan i avsnitt 2.5.3 och 2.5.4. Om ingen sluttid har avtalats föreligger ett dröjsmål om näringsidkaren inte fullgör sin del av avtalet inom skälig tid (9 och 10 §§ KköpL och 24 och 25 §§ KtjL).

Påföljder vid fel

Avhjälpande och omleverans
När konsumenten har reklamerat felet har konsumenten rätt att få felet åtgärdat. Konsumenten har rätt att hålla inne en del av betalningen som säkerhet tills felet är åtgärdat. Felet ska i första hand åtgärdas genom att näringsidkaren avhjälper felet, det vill säga lagar solpanelen eller korrigerar den felaktiga installationen. Vid köp kan säljaren även kräva omleverans, alltså att en helt ny vara levereras. Detta förutsätter dock att det kan ske utan oskälig kostnad för säljaren. Avhjälpande eller omleverans ska ske inom skälig tid från det att reklamationen gjordes och ska ske utan kostnad för konsumenten (22, 25 och 26 §§ KköpL och 16 och 20 §§ KtjL).

Prisavdrag
Om avhjälpande eller omleverans inte kan ske får konsumenten istället kräva prisavdrag. Enligt konsumenttjänstlagen ska prisavdraget motsvara vad det skulle kosta konsumenten att få felet åtgärdat. Om detta belopp blir oskäligt stort i förhållande till felets betydelse ska prisavdraget istället motsvara felets betydelse för konsumenten. I konsumentköplagen står det att prisavdraget ska motsvara felet. Detta innebär att man ser till skillnaden i värde mellan den felaktiga varan och en vara i avtalsenligt skick (28 § KköpL och 21 och 22 §§ KtjL).

Hävning
Om ett fel eller dröjsmål är av väsentlig betydelse för konsumenten får köpet istället hävas, vilket innebär att hela köpet återgår. För tjänster gäller det samma förutsatt att det rör sig om ett allvarligt fel som innebär att syftet med tjänsten i huvudsak är förfelat och näringsidkaren insåg eller borde ha insett detta. Att tjänsteavtalet hävs innebär att näringsidkaren inte har rätt att få betalt för det utförda arbetet. Näringsidkaren har dock rätt att få tillbaka det material som tillhandahållits (exempelvis solpanelerna) (28 och 29 §§ KköpL och 21 och 23 §§ KtjL).

Skadestånd
I vissa fall kan konsumenten vid fel eller dröjsmål, utöver ovan beskrivna påföljder, även ha rätt till skadestånd. Ersättningen ska motsvara den skada som konsumenten orsakats till följd av felet eller dröjsmålet. Rätten till skadestånd gäller inte om näringsidkaren kan visa att dröjsmålet eller felet berodde på en omständighet utanför dennes kontroll som denne inte kunnat räkna med och inte heller kunnat övervinna. Att näringsidkaren anlitat en underentreprenör som orsakat felet eller dröjsmålet utgör inte en godtagbar ursäkt för näringsidkaren att slippa betala skadestånd (14 och 30 §§ KköpL och 31 § KtjL).

Övrigt
Enligt konsumenttjänstlagen har en näringsidkare en skyldighet att avråda en konsument från att beställa en tjänst om tjänsten av särskilda omständigheter inte kan anses vara till rimlig nytta för denne. Om näringsidkaren inte avråder konsumenten och det finns starka skäl att anta att konsumenten i annat fall hade avstått från att beställa den, har näringsidkaren bara rätt till betalt i den utsträckning konsumenten annars skulle gynnas på ett oskäligt sätt (6 och 7 §§ KtjL).

 

Distansköp

Konsumenttjänstlagens och konsumentköplagens regler gäller oavsett om konsumenten köper eller beställer solcellerna direkt i en butik, på internet eller via telefon. Det finns dock vissa specialregler till skydd för konsumenten som enbart är tillämpliga på avtal som ingås på distans eller utanför säljarens affärslokal, exempelvis via internet, e-post eller på en offentlig plats. Dessa regler finns i lag (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler (distansavtalslagen eller DAL). Lagen gäller både avtal om köp och om tjänst. Distansavtalslagen ger dels näringsidkaren en omfattande skyldighet att ge konsumenten information, dels konsumenten en ångerrätt under 14 dagar.

När är distansavtalslagen tillämplig?
Distansavtalslagen är tillämpliga på så kallade distansavtal och på avtal som ingås utanför näringsidkarens affärslokal. Som distansavtal räknas avtal som sluts utan att näringsidkaren och konsumenten samtidigt är fysiskt närvarande, exempelvis vid beställningar som görs via en webbsida eller telefon. I princip ska avtalet helt slutas på distans för att lagen ska vara tillämplig men lagen gäller trots att en konsument innan ett avtal sluts på distans besöker näringsidkarens butik för att ställa frågor eller titta på varan (1 kap. 2 § DAL).

Näringsidkarens informationsplikt
Om ett avtal om köp och installation av solceller ingås på distans är näringsidkaren skyldig att ge konsumenten viss information både innan avtalet ingås och efter att avtalet har slutits. Innan avtalet ingås måste näringsidkaren bland annat informera konsumenten om varans eller tjänstens huvudsakliga egenskaper, dess pris, villkoren för betalning och leverans och vilka rättigheter att reklamera konsumenten har enligt lag. Näringsidkaren ska också informera konsumenten om dennes ångerrätt och villkoren för denna. Särskilt viktigt är det att konsumenten får information om tidsfristen för ångerrätten och om att det är konsumenten som ska stå för kostnaden för varans återsändande om ångerrätten utövas. Sedan 1 maj 2020 är näringsidkaren dessutom skyldig att tillhandahålla konsumenten ett standardformulär som konsumenten kan använda om denne vill utöva sin ångerrätt. Efter avtalet ingåtts måste näringsidkaren ge konsumenten en avtalsbekräftelse i en läsbar och varaktig form, exempelvis ett mejl (2 kap. 2-9 §§ DAL).

Konsumentens ångerrätt

Vad innebär ångerrätten?
Distansavtalslagen ger konsumenter en 14 dagar lång rätt att frånträda avtalet. Ångerrätten gäller i princip för alla typer av avtal men det finns vissa undantag. Bland annat ger lagen inte ångerrätt vid beställningsköp där en vara särskilt har producerats efter konsumentens specifika önskemål och behov. Även gällande tjänsteavtal finns det vissa undantag från ångerrätten. Om en konsument på förhand uttryckligen går med på att en tjänst utförs innan ångerfristen har löpt ut och därmed medvetet avstår från sin ångerrätt, kan konsumenten när tjänsten väl fullgjorts inte längre ångra sig. I övrigt går det dock inte att avtala bort konsumentens ångerrätt (2 kap. 10 och 11 §§ DAL).

Hur utnyttjar konsumenten sin ångerrätt?
För att utnyttja sin ångerrätt måste konsumenten inom 14 dagar meddela näringsidkaren att konsumenten vill ångra avtalet. Vid avtal om tjänst börjar ångerfristen löpa den dag då avtalet ingås. Vid köp börjar ångerfristen löpa den dag konsumenten får varan i sin besittning, alltså när varan levererats (2 kap. 12 § DAL). Om inte alla varor levereras samtidigt börjar ångerfristen när konsumenten får den sista delen. Varken vid tjänst eller köp börjar dock ångerfristen löpa förrän konsumenten har fått information om ångerrätten. Dock försvinner ångerrätten efter ett år även om konsumenten då fortfarande inte har fått information om ångerrätten.

Verkan av att konsumenten utövar sin ångerrätt
Om konsumenten väljer att utnyttja sin ångerrätt innebär det att avtalet inte längre gäller och att prestationerna ska återgå. Vid ett köpeavtal ska konsumenten senast inom 14 dagar återsända varan. Detta ska som huvudregel ske på konsumentens egen bekostnad. Konsumenten behöver däremot inte betala för återsändandet om näringsidkaren har gått med på att stå för kostnaden eller om näringsidkaren inte har uppfyllt sin informationsskyldighet avseende detta (2 kap. 13 § DAL). Näringsidkaren är i sin tur skyldig att senast inom 14 dagar från det att konsumentens meddelande mottogs, betala tillbaka det konsumenten betalat. Näringsidkaren behöver inte betala tillbaka förrän näringsidkaren fått tillbaka varan från konsumenten eller konsumenten visat att den sänts tillbaka (2 kap. 14 § DAL).

När en konsument utövar sin ångerrätt finns det vissa saker som konsumenten kan behöva ersätta näringsidkaren för. Konsumenten ska till exempel ersätta säljaren för varans värdeminskning om värdeminskningen beror på att konsumenten har hanterat varan i större omfattning än nödvändigt och konsumenten före avtalets ingående har informerats om detta. Vid tjänsteavtal ska konsumenten betala en proportionell andel av det avtalade priset, om priset är skäligt, för en tjänst som delvis utförts innan konsumenten utövade sin ångerrätt. Det här förutsätter dock att konsumenten uttryckligen begärt att tjänsten ska påbörjas innan ångerfristen löpt ut och att näringsidkaren informerat konsumenten om konsekvenserna av detta (2 kap. 15 § DAL).

Solceller och brandsäkerhet

Hittills har få incidenter relaterade till brand i byggnader med solceller rapporterats i Sverige, men med en ökad utbyggnation av solcellsanläggningar ses också ökade risker. För att säkerställa att solcellsanläggningar inte utgör en brandrisk, och att räddningstjänsten kan genomföra säkra och effektiva insatser vid händelse av brand (oavsett var branden startat), är det av stor vikt att brandsäkerhet beaktas i såväl nya som befintliga solcellsanläggningar.

Därför har vi sammanställt viktig information gällande hur det går att göra solcellsanläggningar brandsäkra.