Följ oss i sociala medier

Miljömärkt
solenergi

Här redogör vi för vilka regler som existerar för miljömärkning av solenergi, hur diskussionen ser ut på politisk nivå, och vad Svensk Solenergi har för synpunkter i frågan.

Bra miljöval

Den enda miljömärkningen som i dagsläget är aktuell för el som genereras från solenergi, och förnybar energi som helhet, är Bra Miljöval.

Läs Naturskyddsföreningens nya Bra Miljöval Elenergi Kriterier 2021:1 här. (september 2021)

En förutsättning för att kunna utfärda märkningen är att elen/energin kommer från solcellsanläggningar i Norden. Detta är något som Naturskyddsföreningen vill ändra på för såväl sol- som vindkraft. De vill att märkningen ska kunna aktualiseras även om solenergin kommer från andra EU-länder och därmed importeras. Svensk Solenergi håller med Naturskyddsföreningen om att förnybar energi är att föredra framför icke förnybar, men avrådde i remissomgången från att låta miljömärkningen omfatta solenergi från EU-länder där solenergi redan utvecklas i rask takt. I de länderna är dagens solenergi nämligen inte lika beroende av den typ av incitament som Bra Miljöval resulterar i. Utformningen av stödsystem för solel ser extremt olika ut i de olika EU-länderna, vilket redan snedvrider konkurrensen i en för svensk solel ofördelaktig riktning.
Som exempel kan Tyskland lyftas fram. Där står solenergi i dagsläget för tio procent av elproduktionen, vilket kan jämföras med knappt en procent i Sverige.

Istället vill Svensk Solenergi att:

01

Kraven för märkningen av Bra Miljöval begränsas ytterligare och blir aktuellt enbart för solel som kommer från solcellsanläggningar i Sverige, snarare än från anläggningar i hela Norden.

02

I andra hand att de nuvarande kraven för märkningen består. Det är en utmaning att korrekt bedöma huruvida anläggningar i olika EU-länder uppfyller Bra Miljövals miljö-, kvalitets- och säkerhetskrav. Om de nuvarande kraven istället består, innebär det att reglerna harmoniseras med de regler som finns för vattenkraft och kraftvärme.

Vidare kan solcellssystem delas in i markbaserade system och tak- och fasadbaserade system. Solkraft från tak- och fasadsystem på byggnader bör alltid klassas som Bra Miljöval oberoende av storlek på solcellsanläggningen, då de inte medför ny miljöpåverkan. Markbaserade solparker har också mycket låg miljöpåverkan, men ny mark som ännu inte är bebyggd tas automatiskt i anspråk.

Miljömärkning
kopplat till EU

CE-märkning

Vad gäller CE-märkningar - som inte limiteras till enbart miljöaspekter - finns det specifika krav för solfångare, men inte solpaneler. Alla solfångare som tillverkas, säljs eller används ska vara CE-märkta med avseende på lågspänningsdirektivet och vara prövade och godkända enligt EN 12975-1/ISO 9806 samt certifierade enligt Solar Keymark. Att det finns ett CE-märke på en produkt betyder att tillverkaren eller importören intygar att den uppfyller EU:s hälso-, miljö- och säkerhetskrav.

 

RoHS-direktivet

RoHS-direktivet syftar till att ersätta och begränsa farliga ämnen i elektronik inom EU. Direktivet ska också förbättra möjligheten till lönsam och hållbar materialåtervinning från elektronikavfall. Solcellsmoduler är idag undantagna RoHS och Svensk Solenergi bedömer att det bör förbli så. Om vi till exempel skulle förorda miljökrav enligt RoHS för el som går till Bra Miljöval, skulle ingen solel kunna märkas med just Bra Miljöval eftersom de anläggningar som redan är installerade i Sverige innehåller ämnen som exempelvis bly som begränsas av RoHS-direktivet. Att dessa befintliga anläggningar ska installeras om för att bli kvitt blyet är orealistiskt.

Elhandlarna har inte heller någon möjlighet att kontrollera produkterna då de inte äger produktionsanläggningarna. Därför anser inte Svensk Solenergi att RoHS-kraven bör gälla el som går till Bra Miljöval. Det skulle dock eventuellt vara möjligt att ha detta krav på nya paneler som ännu inte har installerats. Det kräver dock undersökningar och bedömningar av eventuella konsekvenser.

 

Hur bedriver Svensk Solenergi påverkansarbete för märkning av paneler och utrustning?

Vi arbetar inte aktivt för fler miljömärkningar i föreningen utan hoppas att marknaden gör jobbet. Däremot genomför vi bland annat remissvar likt det vi har bistått Naturskyddsföreningen med, där våra synpunkter som beskrivits under ”Bra Miljöval” (länk till den fliken) tas upp.

 

Hur säkerställer Svensk Solenergi att återvinning fungerar adekvat?

Alla som sätter solcellsprodukter (inklusive växelriktare) eller batterier på den svenska marknaden ska vara registrerade hos Naturvårdsverket. Solcellsprodukter klassas idag som konsumentprodukter då de kan hamna i hushållens avfall. Därför krävs att samma aktör (importören/tillverkaren) också är ansluten till ett godkänt nationellt insamlingssystem (i dagsläget El-kretsen eller Recipo).

Alla som importerar förpackade varor till Sverige omfattas även av producentansvar för förpackningar och returpapper. Sådana aktörer ska rapportera till Naturvårdsverket (direkt eller genom ett insamlingssystem) och sedan den 1 januari 2021 ska dessa aktörer vara registrerade hos Naturvårdsverket.

 

När kan man förvänta sig att vi får miljömärkta paneler i Sverige och/eller EU? Hur engagerade är företrädarna och våra politiker i dessa frågor?

EU har listat klimatet och den gröna omställningen som en av de absolut viktigaste frågorna idag. Det går därför att anta att frågan kommer bli het inom en snar framtid. På uppdrag av EU-kommissionen har en studie om bland annat miljömärkning av solceller genomförts, men något lagförslag har ännu inte lagts fram.

På nationell nivå väntas det snart införas krav på klimatdeklaration av nya byggnader. Det är inte en miljömärkning i sig, men det påverkar installationer av solceller ur ett miljöperspektiv. Boverkets klimatdatabas finns som stöd för beräkningar av olika produkters klimatpåverkan och finns till för alla aktörer inom byggsektorn som vill förbereda sig i god tid inför den kommande lagen om klimatdeklaration av nya byggnader.