Frågor vi driver

Det här vill vi

Solenergin tar hela tiden viktiga steg framåt i Sverige. Många lagar och regler har förbättrats för att underlätta den gröna omställningen. Här tänker vi exempelvis på det gröna avdraget som började gälla 2021.

Men allt är inte perfekt än. Därför har Svensk Solenergi tagit fram ett solenergipolitiskt program.

 

Sverige växer med solen

Energifrågan är viktigare än någonsin. Klimatkrisen kräver att vi snabbt ersätter fossila bränslen och råvaror genom en omfattande elektrifiering av industrin, transporterna och det övriga samhället. Svenska företag behöver snabbt en ökad tillgång till ren och billig energi, både för att klara klimatomställningen och för att stärka Sveriges konkurrenskraft.

Såväl elektrifieringen som det oroliga omvärldsläget har riktat strålkastarljuset mot behovet av mer svensk, fossilfri el. Ett minskat inflytande av exempelvis rysk gas och en mer spridd inhemsk elproduktion minskar både vår sårbarhet och stärker rikets säkerhet.

I en allt hetare energidebatt är en sak helt säker: vi behöver all klimatsmart elproduktion vi kan få. Vi har varken tid eller råd att underskatta möjligheterna med solenergi.

Solelen kan byggas ut snabbare än något annat kraftslag. Elproduktion från solceller på tak, fasader och mark kan byggas ut snabbt, och har potential att stå för minst 15 procent av den svenska elanvändningen. Jämfört med länder som Danmark, Holland och Tyskland har vi bara skrapat på ytan av solelens kapacitet.

Solel behöver inte stora statliga stöd, det finns redan god investeringsvilja från många olika aktörer. Men det behövs en tydlig politik som river hinder och bereder väg för den gröna omställningen.

Svensk Solenergi presenterar här 26 förslag, inom sju områden, för att solenergin ska nå sin fulla potential:

  • En nationell politik som visar vägen. Riksdag och regering behöver peka ut en tydlig ambitionsnivå genom en nationell strategi och ett nationellt mål för solel. Solenergi ska kunna stå för minst 15 % av den svenska elanvändningen, vilket enligt myndigheters prognoser ska kunna motsvara 30 TWh 2030 och 45 TWh 2045. Klimatnyttan måste också ges en framträdande roll i både miljöbalken och beslutsprocesser.
  • Tillvarata privatpersoners engagemang. Anslagen till det gröna avdraget bör öka och regelverken justeras för att skapa goda förutsättningar för alla som vill använda sig av egenproducerad, fossilfri el.
  • Utnyttja de stora takens potential. Genom att slopa energiskatten på egenanvänd el, eliminera onödig skatteadministration och ställa krav på solceller vid omfattande nybyggnation och renoveringsprojekt kan vi bana väg för fler stora takanläggningar i Sverige.
  • En ny marknad för storskaliga solparker. Genom att inkludera solenergi när riksintresse för energiproduktion definieras, ökad transparens kring kapacitet i elnäten, icke-diskriminerande inmatningstariffer och tydliga tillståndsprocesser kan storskaliga anläggningar som t.ex. solparker snabbt ge ett stort bidrag till elförsörjningen
  • Solvärme i både liten och stor skala. Det gröna skatteavdraget bör omfatta även installation av solfångare, och storskalig solvärme bör inkluderas i energisystemet.
  • Obegränsade möjligheter för innovativ teknik. Utveckling och användning av innovativ teknik bör främjas genom offentliga initiativ, undanröjda hinder och ett nytt FoU-program för innovativ solenergiteknik. Sverige, med sin långa historia av innovation och internationellt företagande, borde kunna bli världsledande inom solteknik även för export.
  • Säkerhet, kvalitet och miljö. Genom utbildning och certifiering säkerställs en trygg och inkluderande arbetsmiljö, och kvalitet i de installationer som görs. Anslagen till utbildning måste öka och riktade insatser behövs för att skapa instegsjobb. Incitamenten för att välja socialt och ekologiskt hållbara produkter måste stärkas.

Senaste debattartiklarna