”Lantbrukare har mycket att vinna på solel”

Tredje numret av Tidningen Svensk Solenergi är här. Denna gången tar vi en närmare titt på lantbruk och solparker.

Ledare

Välkommen till ett nytt nummer av tidningen Svensk Solenergi. I det här numret tar vi en närmare titt på lantbruk och solparker.

Lantbruk är på många vis idealiska för installationer av solenergi. Nästan alltid finns det tillgång till oanvänd mark och stora tak, samtidigt som verksamheten ofta är elintensiv.

Det borde alltså finnas en stor potential att komma igång med solel på våra 125 000 lantbruk och gårdar. Men i detta segment mellan de enorma parkerna och de små villaanläggningarna, är regelverket ofta krångligt, komplicerat och stundtals obegripligt.

Här är några frågor branschföreningen driver som berör lantbruk:

1. Tillåt företag att överföra el mellan tak- och markanläggningar på egna fastigheter som ligger bredvid varandra utan att ägaren ska behöva betala energiskatt på egenanvänd el.
2. Tillåt alla mikroproducenter att sälja mer el än de själva köper utan att straffas med anslutningsavgifter, krånglig byråkrati och skatter. Incitamentsstrukturen idag gör att man inte bygger större anläggningar än sådana som producerar exakt så mycket el som man själv gör av med.
3. Se över energiskatten. Nästa sommar kommer gränsen för när man måste börja betala skatt på egenanvänd el att höjas till 500 kW, men det är helt fel att ha kvar skatt överhuvudtaget på egenanvänd el. Vi behöver så mycket förnybar el som möjligt för omdaningen av det svenska energisystemet. För vätgasproduktion krävs till exempel stora mängder el.
4. Elnätsföretagen bör få det stöd de behöver för att möjliggöra en snabb utbyggnad av solel. De har en nyckelroll som gate keepers. Det måste bli tydligare vad som krävs av elnätsägarna. Ibland tar byten av elmätare och eventuella nätförstärkningar orimligt lång tid.
5. Förenkla bygglovshanteringen. Detta berör alla som vill installera en solcellsanläggning, men särskilt lantbruk. Det förenklade bygglovsförfarandet är inte alltid implementerat i verkligheten och rutiner behövs. Det finns kommuner som behöver höja sin kompetens på området.

Utöver dessa fem viktiga frågor är det viktigt att nämna att lantbruk också är en hård miljö för kablar och tekniska installationer och därför är elsäkerhetskraven extra hårda och materialvalen måste göras med omsorg. Det återkommer vi till i flera av tidningens reportage.

Vi har också intervjuat Johan Paradis, engagerad i flera av de största solparkerna i Sverige. I ett internationellt perspektiv är de svenska solparkerna fortfarande små. Sveriges största park har en effekt på 14 MW. Den största som har börjat generera el har en effekt på 12 MW. Världens största solcellspark i Kina levererar hisnande 2,2 GW.

Det finns ännu bara åtta solparker av ”typ B” i Sverige, det vill säga som har en installerad effekt på över 1,5 MW. För att fler parker ska byggas måste elnätstarifferna för detta (och större) segment komma ner ordentligt. Ett sätt är att dela anslutningspunkt med en vindkraftsanläggning. Men mer uppfinningsrikedom krävs. Elnätstariffen utgör ibland en tiondel av parkens totala kostnader sett över hela livscykeln.

För en snabb utbyggnad är det också viktigt att handläggningen av parkerna går smidigare hos länsstyrelserna. Det måste till ett förenklat, standardiserat förfarande. Ibland vill länsstyrelsen göra en utredning för fornlämningar, vilket kan kosta hundratusentals kronor. Det är mycket pengar i ett så pass tidigt skede då man ännu inte vet om man kommer bygga parken.

Slutligen, för att de svenska solcellsinstallationerna ska bli miljövänliga ”på riktigt” måste vi redan nu tänka igenom hur de ska tas om hand vid livstidens slut. Solkompaniets VD Axel Alm tar upp frågan allra sist i tidningen. Det är importörens ansvar att betala återvinningsavgift på alla elektroniska komponenter – men installatörer och köpare av solcellsanläggningar kan också se till att regelverket efterföljs genom att dubbelkolla att den egna grossisten fullgör sina plikter.

Anna Werner, vd Svensk Solenergi

Läs tidningen digitalt nedan.

Redaktionen önskar trevlig läsning.