Om solparker

Solparkernas potential i Sverige

Solparkernas fördelar

Utöver att utbyggnaden kan ske i snabb takt och därmed skulle pressa ned elpriserna finns många andra fördelar:

En tillfällig installation
Solparker är tillfälliga installationer som inte kräver permanenta ingrepp på marken, som vid anläggning av exempelvis fastigheter eller infrastruktur, och kan kombineras med jordbruk eller bete. Solparker kan dessutom med fördel placeras på mark som har lågt värde för annan användning. Det kan till exempel handla om gamla industritomter, deponier eller i anslutning till flygplatser.

Ökade intäkter för jordbrukare
Solelproduktion kan kombineras med både odling och djurhållning. Jordbruksmarken kan därmed bidra till två viktiga samhällsintressen – livsmedelsproduktion och förnybar energiförsörjning. Etablering av solparker kan stärka lönsamheten för lantbrukare som är hårt drabbade av höga energipriser och skapa förutsättningar för ett fortsatt och stärkt jordbruk. Våren 2021 installerades ett så kallat agrivoltaiskt system i ett forskningsprojekt utanför Västerås, där en solcellsanläggning kombinerats med jordbruk. Resultaten av tre skördar av vall visar att vid torrare väderlek blev skörden större från solcellsanläggningen än i referensytan som saknade solpaneler. För lantbrukare kan etablering av solparker på en del av marken ge nödvändiga extra intäkter, som stärker gårdens ekonomi och skapar förutsättningar för ett fortsatt och utvecklat lantbruk. Elektrifieringen av jordbruket – som möjliggör användningen av mindre, skonsammare maskiner – och den snabba utvecklingen av precisionsjordbruk skapar dessutom nya möjligheter för en ännu mer effektiv samexistens mellan jordbruk och solkraft. Den genomsnittliga livslängden för solparker är 30–40 år och när solpanelerna monteras ned kan marken återigen användas för fullskalig jordbruksproduktion.

Stor nytta för klimat och biologisk mångfald
En TWh solel kan minska utsläppen med cirka 600 000 ton, vilket är lika mycket som utsläppen från alla bilar i Stockholm. För solceller som installeras i norra Europa tar det bara ett till två år att producera lika mycket energi som förbrukats i tillverkningsfasen, enligt en studie från Fraunhoferinstitutet. Vid en livslängd på 30 år producerar alltså solcellerna 25 gånger så mycket energi som krävs för tillverkningen. Solcellsanläggningar kan även ha en positiv inverkan på den biologiska mångfalden. Exempelvis kan orörd vall under solcellerna, där ängsväxter kan etablera sig, öka artrikedomen och kolinlagringen i marken. Genom att utforma anläggningen med kantzoner eller trädhäckar kan solcellsanläggningar innebära en möjlighet för insekter, fjärilar och fågelliv som har svårt att få plats i ett modernt lantbruk.

En ökad elproduktion från solceller i Sverige skapar också stor klimatnytta genom elexport och genom att möjliggöra elektrifiering i Sverige. När svensk utsläppsfri elproduktion ökar och el kan exporteras till andra länder leder det till att fossilbaserad elproduktion trängs undan i det Nordeuropeiska elsystemet.

Solkraften bidrar till ett stabilt elnät
Det finns stora tekniska möjligheter för solcellsparker med lämplig kraftelektronik att bidra till balansen och driftsäkerheten i kraftsystemet, såsom frekvenshållning, automatisk spänningsreglering (även på natten) och hantering av reaktiv effekt. Allt fler solcellsinstallationer kombineras med batterilager, vilket med smart styrning bidrar till att optimera både solkraftens, energilagrens och elnätets kapacitet.

Befintliga och potentiella anläggningar

Under 2022 godkände länsstyrelserna 170 anläggningar med en möjlig elproduktion på 1,2 TWh – lika mycket som användningen av hushållsel i 240 000 villor (för 16 av parkerna saknas uppgifter om installerad effekt och elproduktion). Av de parker som godkänts 2022 har den största en möjlig elproduktion på 130 GWh (0,13 TWh). Huvuddelen är dock mindre parker och den genomsnittliga elproduktionen är på 7,8 GWh.

Kartläggningen omfattar samtliga anmälningar om samråd som inkommit till länsstyrelserna under perioden 1 januari 2019 till och med 31 december 2022.

Den 31 december 2022 väntade 158 anmälningar för markbaserade solparker på besked från länsstyrelserna (för 16 av parkerna saknas uppgifter om installerad effekt och elproduktion). Tillsammans skulle de parker som väntar på beslut kunna producera 4,1 TWh el. Det är mer än den årliga elförbrukningen hos 820 000 hushåll. Antalet solparker som väntar på klartecken har ökat med över 50 procent (89 stycken) under juni – december 2022.

I 15 län finns anmälningar som väntar på beslut från länsstyrelsen. Av de parker som väntar på besked har den största en möjlig elproduktion på cirka 400 GWh (0,4 TWh). Den genomsnittliga elproduktionen är på 29 GWh.

De planerade solparkerna skulle delvis anläggas på jordbruksmark. Den aktuella ytan på 3 374 hektar motsvarar knappt 0,1 procent av Sveriges jordbruksmark eller 2,1 procent av den jordbruksmark som i dag ligger i träda. Av de pågående ärendena finns allra flest i Skåne, där 49 solparker med en möjlig elproduktion på minst 1,4 TWh väntar på klartecken.

Våra förslag för en utbyggd solkraft

För att solenergin och solparkernas potential inte ska gå förlorad har vi tagit fram förslag på hur solparkernas utbyggnad ska kunna underlättas. Dessa förslag ställer krav på både regering och nätägare, men är nödvändiga för att trygga svensk elförsörjning.

1. En nationell strategi för solkraft och ett planeringsmål för solelproduktion
En kraftigt ökad elanvändning kräver tydliga strategier för de energislag som kan bidra till att möta elbehovet. Därför bör regeringen ge Energimyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell strategi för solkraft. Strategin bör kopplas till ett planeringsmål för solkraft som motsvarar 15 procent av elanvändningen eller 30 TWh år 2030, där solparker står för cirka 18 TWh och installationer på byggnader för cirka 12 TWh. Det är tjugo gånger så mycket som dagens produktion på cirka 1,52 TWh solkraft per år – en ambitiös men utan tvekan genomförbar målsättning. Det nationella planeringsmålet bör delas upp i årliga etappmål som kan sättas i relation till prognoser. Regionerna, i samarbete med kommuner och länsstyrelser bör sätta mål för solelproduktionen från markbaserade solparker baserat på solinstrålning, elbehov och andra förutsättningar.

2. Förutsägbara och effektiva prövningsprocesser
Solparker ska egentligen prövas genom en enkel samrådsprocess hos länsstyrelserna, men i praktiken blir det långa handläggningstider, krånglig byråkrati och orimligt många avslag. För att ge jordbrukaremarkägare, kommuner, kooperativ och företag en reell möjlighet att satsa på solparker bör regeringen granska nuvarande prövning av solparker. Regeringen bör ta fram förslag på åtgärder som kraftigt kortar handläggningstiden, säkerställer likvärdig hantering i hela landet och underlättar avvägningen mellan solparker och andra samhällsintressen.

3. Snabb och rättvis nätanslutning
Nätavgifterna för inmatning från solparker varierar kraftigt mellan olika nätägare beroende på vilken avgiftsmodell som används. Större solparker har i flera nätområden oproportionerligt höga kostnader jämfört med andra energislag. Samtidigt är tidshorisonterna för nätanslutning orimligt långa. Regeringen bör förtydliga instruktionen till Svenska kraftnät så att utbyggnad och förstärkningar av elnätet kan ske proaktivt och med god framförhållning för att möjliggöra anslutning av ny elproduktion i takt med det prognosticerade ökade elbehovet. Regeringen bör även ge Energimarknadsinspektionen i uppdrag att analysera ledtider och kostnader för anslutning av solparker till elnätet, i syfte att skyndsamt införa åtgärder som kraftigt kortar ledtiderna och säkerställer likvärdiga och rättvisa anslutningsavgifter för solkraft i hela landet.