Läs vår sammanställning av vad partierna i riksdagen tycker om solenergi.
Miljöpartiet och Centerpartiet är mest positiva och vill satsa mest på att höja utbyggnadstakten av solenergi. Motpolen, minst positiva, framstår Liberalerna tillsammans med Sverigedemokraterna. Det visar svaren i Svensk Solenergis partienkät som de 8 riksdagspartierna har svarat på.
Tre partier har satt upp mål för utbyggnaden av solkraft. Både Miljöpartiet och Centerpartiet har anammat Svensk Solenergis mål om 30 TWh solkraft år 2030. Centerpartiet har det mest långtgående förslaget, med ett planeringsmål om 15 TWh utbyggnad redan under kommande 4 år. Vänsterpartiet har ett lite mer försiktigt mål, 10 TWh till 2030. Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna hänvisar till att politiken inte ska sätta upp mål för något kraftslag, vilket högerregeringen dock gjorde 2009 då de antog ett planeringsmål för vindkraftsutbyggnaden fram till 2020.
Partierna till vänster nämner förslag på åtgärder för att öka utbyggnadstakten av solkraft, medan partierna på högersidan i större utsträckning hänvisar till att det är upp till marknaden att avgöra utbyggnadstakten. Skillnaden blir extra tydlig på frågan om det ska vara obligatoriskt att förbereda för solcellsinstallation vid nybyggnation. Högersidan vill inte se något sådant medan V, MP och S säger ja. Centerpartiet ger ett tveksamt positivt svar vilket kan spegla deras ambition om att utgöra mitten.
Förslagen är flest hos MP och C. Båda partierna vill ge bättre ekonomiska förutsättningar för att investera i andelsägd elproduktion och förenkla för lokal överföring av el mellan byggnader. MP vill dessutom att staten ska satsa på att installera solkraft på alla offentliga byggnader. Tre partier, MP, C och KD, vill ta bort den solhämmande 500 kW-gränsen för energiskatt på egenanvänd el, medan L och SD i stället vill sänka skatten på all el. Sverigedemokraterna bjuder på ett helt eget förslag, att se över modeller för hur taken på offentliga byggnader kan hyras ut för solkraft.
Samtliga partier, förutom Liberalerna, uttrycker att de vill se mer solvärme. C och MP svarar även att de vill införa stöd för utbyggnaden. C vill som Svensk Solenergi att investeringar i solvärme ska inkluderas i det gröna avdraget och vill även satsa på forskning och pilotanläggningar för storskalig solvärme.
Det gröna avdraget är inte bara småhusägarnas favorit (140 000 privatpersoner har redan använt avdraget sedan det infördes den 1 januari 2021), utan verkar även falla samtliga partier i smaken. Liberalerna framstår som minst positiva och öppnar för en sänkning av ersättningsnivån för batterier från nuvarande 50 till 15 %. Sverigedemokraterna öppnar för en liknande sänkning samtidigt som de, likt flera andra partier, vill inkludera andra åtgärder i avdraget, som energieffektivisering och installation av värmepump. Centerpartiet vill också att privatpersoner som investerar i andelsägda solparker ska kunna nyttja det gröna avdraget, liksom de som installerar batterier utan koppling till solceller. Förutom att inkludera fler åtgärder vill Moderaterna höja ersättningsnivån från dagens 15 till 20 % och Miljöpartiet vill höja taket som idag är på 50 000 kronor per person och år.
En aktuell fråga just nu är hur tillståndsprocesser för utbyggnad av storskalig förnybar elproduktion ska kunna underlättas. Att korta tillståndsprocesserna är ett stort fokusområde i EU:s nya plan REPower Europe och en nyckel till att snabbt kunna möta dagens stora efterfrågan på el. Samtliga partier, utom Liberalerna, svarar att de vill ändra nuvarande regelverk, dock på lite olika sätt. Sverigedemokraterna har inget förslag på hur man ska underlätta tillståndsprocesserna men vill att de ska bli mer lika i hela landet. Centerpartiet presenterar flest förslag. Bland annat vill de stärka markägarnas rättigheter. De vill också att det ska upprättas lokala- och regionala energiplaner. Socialdemokraterna vill justera miljöbalken och väga in klimathänsyn i den. Vänsterpartiet vill att regeringen ska sätta upp ett planeringsmål som ska bli styrande för länsstyrelserna. Kristdemokraterna är de enda som adresserar att elnätsbolagens handläggningstider behöver kortas ned och de vill även att bördighetsskalan för jordbruksmark från 1971 ska uppdateras.
Sammanfattningsvis bubblar det av idéer hos partierna för hur solenergin ska kunna hjälpa till att sänka elpriserna. Solkraft är ju det kraftslag som det går allra snabbast att bygga ut.
