Sverige har inte råd att avstå från solen

Svensk Solenergis ordförande kommenterar här budgetpropositionen.

Den nya regeringens viktigaste uppgift är att skapa möjligheter för ett effektivt energisystem, med betydligt större elproduktion än i dag. Sverige har redan nästan helt fossilfri elproduktion, men ska vi lösa elkrisen och fortsätta den gröna omställningen behövs mycket mer. Där skriver regeringen om hur olika kraftslag behöver samverka, men då behöver man börja ta även solkraften på allvar. Det gör inte regeringen än, säger Anna Kinberg Batra, ordförande för branschföreningen Svensk Solenergi.

Solkraft har varit en småskalig bransch där mycket av politiken handlat om olika stöd. Nu finns ett större investeringsintresse än någonsin från både familjer och företag, men ska det omsättas i den gröna el vi behöver måste regeringen inse solkraftens potential och riva hinder för den.

Föreningen noterar att solkraften visserligen nämns i både regeringsförklaringen och budgetpropositionen, där även branschens kraftiga ökning under de senaste åren nämns. Där föreslås även utökat grönt avdrag för småhusägare, vilket kan bidra positivt till många familjers energiförsörjning och -ekonomi.

Men vi beklagar att regeringen ännu inte verkar se solkraftens fulla potential. I dag står solkraft bara för ungefär 1 % av elförsörjningen, men det kan bli betydligt mer på kort tid eftersom solkraften, som 80 % av svenska folket ser positivt på, är det kraftslag som kan byggas ut snabbast. Den har dessutom möjlighet att bidra till regeringens ambition om bättre elberedskap, särskilt i kombination med energilagring. Med utbyggd lokal elproduktion, överföring och energilagring, där de tekniska möjligheterna utvecklas snabbt nu, kan hela områden få bättre energiförsörjning och bättre motståndskraft mot belastning och sårbarheter i våra hårt belastade centrala, regionala och även lokala nät.

Regeringen måste nu riva flera hinder för solkraften, där dessa fem behöver prioriteras:

1. Uttala ett planeringsmål för solel, så som uttalats tidigare även för andra nyare kraftslag. Sverige ska kunna få 30 TWh av elförsörjningen från solkraft till 2030 och 45 till 2045.
2. Inkludera solenergi när riksintresse för energiproduktion definieras, så att fler solparker kan växa fram hos de markägare som vill investera i dem.
3. Ställ krav på fastighetsägare och kommuner att planera energismart vid detaljplanering, ny- och ombyggnadsprojekt. EU-kommissionen har föreslagit att solenergianläggningar ska ingå i all nybyggnation, vilket Sverige borde bejaka i större projekt.
4. Stoppa straffskatten på större soltak. Sverige är ett av få länder som tar ut särskild skatt på större privata investeringar i solel, av fastighetsägare som redan betalat andra skatter inklusive för energi. Denna särskilda skatt tas i dag ut på anläggningar med mer än 500 kW installerad effekt. Men om något energislag ska beläggas med extra skatt vore det rimligare att beskatta sådana som ökar klimatskadliga utsläpp, inte sådana som minskar dem.

Anna Kinberg Batra
Ordförande Svensk Solenergi