I regeringens budgetproposition ges en nulägesbeskrivning av Sveriges energisystem som helt missar att fånga den extremt snabba utveckling som pågår just nu.
Det som håller på att hända kan snarast liknas vid en energirevolution. Då duger det inte att konstatera att ”Elanvändningen i Sverige ligger på en relativt jämn nivå omkring 140 TWh” och att ”Sveriges elproduktion utgörs till största delen av vattenkraft och kärnkraft”. Lika intetsägande är det att, med siffror från 2019, påpeka att solelen står för 0,4 procent av elproduktionen.
I verkligheten är vi med full fart på väg in i en omfattande elektrifiering och elanvändningen väntas öka snabbt – och kanske dubbleras på sikt. Det kräver en lika kraftig ökning av elproduktionen.
Vi vet också att det är osannolikt att kärnkraft eller vattenkraft kommer att bidra till den ökade elproduktionen, utan det är solkraften och vindkraften som växer. Bara under förra året tillkom 22 000 nya solcellsanläggningar, och solens andel är nu uppe i 1 procent – och med rätt förutsättningar kan andelen snabbt bli 10 procent.
De fantastiska möjligheter, och utmaningar, som den snabba utvecklingen innebär bör också återspeglas i budgeten.
Här är tre förslag som kan bidra till ytterligare öka takten i utbyggnaden av solelen
Sveriges elproduktion utgörs till största delen av vattenkraft och kärnkraft, som de senaste åren svarat för ca 40 procent vardera av den totala elproduktionen. Kärnkraftens andel har minskat efter att fyra kärnkraftreaktorer avvecklats under åren 2015–2020. Sedan elcertifikatssystemet infördes 2003 har den förnybara elproduktionen ökat betydligt, där den största delen utgörs av vindkraft. Vindkraften utgjorde 12 procent av den totala elproduktionen 2019, men den preliminära statistiken för 2020 visar på en betydande ökning till 17,5 procent. Installationen av solceller har ökat snabbt de senaste åren, men elproduktionen är fortfarande jämförelsevis mycket liten och utgjorde 2019 ca 0,4 procent av den totala elproduktionen. Förbränningsbaserad elproduktion från kraftvärme och industri utgjorde ca 10 procent av elproduktionen 2019. Den största delen av den för-bränningsbaserade elproduktionen, ca 80 procent utgjordes av biobränslen medan resterande andel utgjordes främst av fossila bränslen och restgaser från industriprocesser samt icke-biogent avfall. I takt med att förnybar elproduktion har byggts ut har nettoexporten av el ökat. Elanvändningen i Sverige ligger på en relativt jämn nivå omkring 140 TWh. Den största andelen el används inom sektorn bostäder och service m.m. följt av industrisektorn.
