Debatt: Solel och livsmedel

Solel och livsmedel kan samsas på svenska gårdar, skriver Anna Werner i Cirkulära Affärer.

Jordbruksverket utreder nu i vilken utsträckning EU:s gemensamma jordbrukspolitik kan användas för att främja att såväl åkermark som betesmark kan nyttjas för produktion av livsmedel eller för att stärka biologisk mångfald i samband med att marken används för solelproduktion.

Svensk Solenergi är positiva till att låta produktion av el och livsmedel samsas på svenska gårdar:

• Potentialen i solenergi är stor för lantbrukare. Elproduktion med hjälp av solpaneler kan bli den ekonomiska krycka som gör att lantbruket överlever. Därför är det viktigt att möjligheten till produktion av solel inte regleras bort.
• Korrekt projekterade och anlagda solparker kan starkt bidra till ökad biologisk mångfald, såväl på kort som på lång sikt. Hur parken underhålls spelar också stor roll för artrikedomen.
• En pålad solpark är lätt att återställa då det i princip bara är att dra upp pålarna från marken när parkens livslängd är slut. Under tiden som solpark är i drift får jorden vila och återhämta sig från jordbruket.
• Ett sätt att hitta en kompromiss mellan traditionellt jordbruk och solbruk är att samtidigt använda jorden för såväl el- som livsmedelsproduktion, så kallat solsambruk. Det behövs en nationell överenskommelse om hur stor del av den odlingsbara ytan som maximalt får utebli på grund av installationen, exempelvis 30 procent.
• Alla solparker, även konventionella, kan ha får som betar mellan panelerna. Kanske kan incitament för sådant bete behövas då Sveriges areal för bete måste öka om vi ska bli självförsörjande på kött.