Solsambruk, eller agrivoltaiska solanläggningar, innebär att solpaneler och jordbruk kombineras på samma markyta.
Genom smart utformning av markförlagda solpaneler på jordbruksmark kan markägare bedriva jordbruk och samtidigt tjäna pengar på produktion av solel. Agrivoltaiska system har en marginell inverkan på skördens storlek, ibland till och med positiv, beroende på vad som odlas. Vid slutet av anläggningens livstid kan marken återställas till konventionellt jordbruk.
Svensk Solenergi anser att solsambruk bör erkännas som en ur allmän synpunkt god hushållning av mark. Sverige bör också, likt flera andra EU-länder, definiera vad som krävs för att en markförlagd solanläggning ska klassas som solsambruk. För dessa anläggningar bör miljöprövningen förenklas eftersom verksamheten tillgodoser flera samhällsintressen, både livsmedelsförsörjning och förnybar elproduktion.
Agrivoltaiska system kommer i flera olika varianter som möjliggör olika slags jordbruk och val av grödor. Grovt sett delas de upp i öppna och stängda system. I öppna bedrivs jordbruket utomhus, bredvid eller under solpanelerna. I stängda sker jordbruket inomhus, i ett växthus eller annan slags byggnad. Läs mer om tekniken och klassificeringen av olika slags system hos Fraunhofer Institute. I länken hittar du deras fördjupande guideline "Opportunities for Agriculture and the Energy Transition".
Klicka till höger bildspelet för att se olika exempel på solsambruk och vad som går att odla.
Den vanligaste varianten i Sverige är de vertikala, stående panelerna. Raderna ställs vanligtvis i nord-sydlig riktning på sådant avstånd att jordbruksmaskiner kan köras mellan. De stående panelerna har fördelen att snö inte lägger sig på dem. Dessutom är elproduktionen som störst på morgon och kväll, vilket matchar elförbrukningen under en dag bättre än söderlutande solpaneler.
Att kombinera produktion av solel med jordbruk är inte bara ett effektivt sätt att använda marken, det är också en lösning på flera stora utmaningar samtidigt. Den svenska jordbrukssektorn är ekonomiskt pressad och har en åldrande yrkeskår. I det sammanhanget kan en av de största fördelarna med solenergi vara möjligheten till en stabil, extra intäktskälla.
En mindre solanläggning för eget behov ökar gårdens energioberoende och kan sänka elkostnaderna. Markområden som arrenderas ut kan också ge förutsägbara intäkter under lång tid utan att kräva några arbetsinsatser för markägaren.
En vanlig oro är att solpaneler försämrar jordbrukets avkastning – men forskning på agrivoltaiska system visar att motsatsen ibland gäller. Genom rätt utformning påverkas skörden marginellt eller inte alls, och i vissa fall kan den till och med öka. Läs mer om utvärderingen av Sveriges första solsambruk. Det gäller särskilt för grödor som gynnas av viss skuggning, exempelvis hallon, tomater och äpplen. Panelerna kan skapa ett jämnare mikroklimat, minska stress från stark sol och spara markfukt, vilket förbättrar växtbetingelserna under torra perioder. Detta gäller även i Sverige, eftersom solinstrålningen mitt på sommaren är väl stark för många grödor.
En annan viktig fördel är klimatresiliens. Skuggningen från solpanelerna kan minska uttorkning av marken och skydda känsliga grödor från extrem hetta – ett allt vanligare problem vid längre torrperioder och varmare klimat. Det minskar känsligheten för skörden och bidrar till ett mer motståndskraftigt jordbruk.
Sist men inte minst skapar solsambruk förutsättningar för ökad biologisk mångfald i jordbrukslandskapet. Stativen skapar kantzoner och mikroklimat mellan odlingsraderna där bland annat pollinerande insekter kan trivas. Alla slags solparker ger dessutom möjlighet att låta exempelvis får beta kring panelerna. Detta håller landskapet öppet, ogräset i schack, och samtidigt får djuren naturlig skugga.
Idag finns flera pilotanläggningar där Universitet och Högskolor utvärderar olika grödor och odlingsförhållanden. Det finns även större anläggningar som är kring en eller flera hektar stora.
Många av våra medlemsföretag arbetar redan med solsambruk. Du finner dem i vår medlemsdatabas.
