EU har som klimatmål att bli klimatneutralt till 2050. Ett viktigt delmål på vägen dit är att minska utsläppen av växthusgaser med 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer.
En ökad elproduktion från solceller i Sverige minskar utsläppen av växthusgaser dels genom att tränga undan fossilbaserad kraftproduktion i Sverige och i våra grannländer, dels genom att bidra till elektrifieringen av samhället där fossila bränslen och råvaror i transportsektorn och industri ersätts av utsläppsfri el.
För att underlätta omställningen har Den gröna given lanserats av EU. Det är en del av en återhämtningsfond som omsätter 750 miljarder euro och som tar EU ut ur covid-19-pandemin och in i en hållbar framtid. En stor del av pengarna kommer gå till länder som fortfarande är beroende av fossila bränslen, som exempelvis kol. Kolkraft stod år 2021 för 12 procent av EU:s elproduktion [källa]. År 2018 sysselsatte kolsektorn 238 000 människor i EU spridda över 100 europeiska regioner [källa].
Under våren 2022 presenterade EU-kommissionen sin REPowerEU-plan som svar på de utmaningar och störningar på världens energimarknader som uppstått till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Målet med planen är att minska beroendet av rysk naturgas genom att främja energieffektivitet, öka produktionen av förnybar energi och diversifiera EU:s energiförsörjning. I mars 2023 skärpte EU även det bindande målet för förnybar produktionskapacitet, som för 2030 justerades från 40 till 42,5 procent, med en ambition om att uppnå 45 procent. Detta skulle innebära nästan en fördubbling av andelen förnybar energi inom EU [källa]. När det gäller solenergi är målet att installera 320 GW (400 GWp) ny solcellskapacitet fram till 2025 och 600 GW (750 GWp) fram till 2030.
Med satsningen på klimatet ska fler gröna jobb skapas samtidigt som bland annat kolkraften avvecklas. Men hur många jobb skapar egentligen förnybar energi, och mer specifikt solenergi?
Jo, enligt en rapport från SolarPower Europe skapar solenergi fler jobb än något annat kraftslag idag om man räknar per TWh. För varje TWh som genereras från solenergi, skapas 1 100 jobb i EU. Under 2022 sysselsatte solenergibranschen totalt 648 000 heltidsanställda i EU, direkt och indirekt räknat. Av dessa klassas 73 procent som lokala jobb där majoriteten är kopplade till takanläggningar [källa].
Vi ligger långt efter övriga Europa. Tyskland är ett av länderna som storsatsade på solenergi i ett tidigt stadium. Redan år 2008 sysselsatte solenergibranschen över 60 000 i Tyskland. Som resultat står solenergi idag för 12 procent av Tysklands elproduktion [källa].
I Sverige är samma siffra knappt två procent. Enligt en rapport från International Energy Agency (IEA) fanns det 4 730 heltidsanställda inom solenergibranschen i Sverige under 2021 [källa]. Svensk Solenergis egen bedömning är att den siffran är runt 10 000 i dagsläget.
Sverige är på väg att vakna. Det gröna avdraget som infördes 2021-01-01 och det faktum att anläggningsägare sedan 2021-07-01 endast behöver betala elskatt på egenanvänd el från anläggningar större än 500 kW underlättar omställningen. Den utvunna elen från solenergi kommer öka och fler gröna jobb skapas i Sverige.
Större förändringar måste dock ske för att vi ska komma i kapp länder som Tyskland och Holland som har till synes likvärdiga förutsättningar för solenergi. Under “Saker vi gör” och “Frågor vi driver” kan du läsa mer om vad vi anser är vägen framåt.
Det övergripande målet för energipolitiken är att den svenska energipolitiken ska bygga på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU. Politiken syftar till att förena försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Energipolitiken ska således skapa villkor för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle.
Riksdagen har beslutat om dessa mål som en följd av energiöverenskommelsen:
I december 2015 enades världens länder om ett nytt klimatavtal som binder alla länder och ska börja gälla senast år 2020 [källa]. Den globala temperaturökningen ska hållas långt under 2 grader och vi ska jobba för att den ska stanna vid 1,5 grader. Avtalet trädde i kraft i november 2016.
Förnybar energi kan skapa 40 miljoner jobb
Solenergi största hoppet när koljobb ska bort
Solar has greater techno-economic resource suitability than wind for replacing coal mining jobs
Renewable Energy and Jobs
Senast uppdaterad: 2024–01–15
