Här redogör vi för några miljöaspekter kring solceller och hur diskussionen ser ut på politisk nivå.
Den enda miljömärkningen som i dagsläget är aktuell för el som genereras från solanläggningar är Bra Miljöval.
Läs Naturskyddsföreningens nya Bra Miljöval Elenergi Kriterier 2021:1 här. (september 2021)
En förutsättning för att kunna utfärda märkningen Bra Miljöval är att elen/energin kommer från solcellsanläggningar i Norden. Utformningen av stödsystem för solel ser extremt olika ut i de olika EU-länderna, vilket snedvrider konkurrensen i en för svensk solel ofördelaktig riktning. Som exempel kan Tyskland lyftas fram. Där står solenergi i dagsläget för tio procent av elproduktionen, vilket kan jämföras med knappt en procent i Sverige.
Solcellssystem kan delas in i markbaserade system och tak- och fasadbaserade system. Solkraft från tak- och fasadsystem på byggnader bör alltid klassas som Bra Miljöval oberoende av storlek på solcellsanläggningen, eftersom de inte medför ny miljöpåverkan. Markbaserade solparker har också mycket låg miljöpåverkan, men ny mark som ännu inte är bebyggd tas automatiskt i anspråk.
Att det finns ett CE-märke på en produkt betyder att tillverkaren eller importören intygar att den uppfyller EU:s hälso-, miljö- och säkerhetskrav. Det finns specifika krav för solfångare, men inte solcellspaneler. Alla solfångare som tillverkas, säljs eller används ska vara CE-märkta med avseende på lågspänningsdirektivet och vara prövade och godkända enligt EN 12975-1/ISO 9806 samt certifierade enligt Solar Keymark.
RoHS-direktivet syftar till att ersätta och begränsa farliga ämnen i elektronik inom EU. Direktivet ska också förbättra möjligheten till lönsam och hållbar materialåtervinning från elektronikavfall. Solcellsmoduler är idag undantagna RoHS.
Elhandlarna har inte någon möjlighet att kontrollera produkterna då de inte äger produktionsanläggningarna. Därför anser Svensk Solenergi att RoHS-kraven inte bör gälla el som går till Bra Miljöval. Det skulle dock vara möjligt att ha detta krav på nya paneler som ännu inte har installerats.
Svensk Solenergi arbetar inte aktivt för fler miljömärkningar. Däremot bidrar vi till debatten och utvecklingen, exempelvis genom remissvar likt det vi har bistått Naturskyddsföreningen med där våra synpunkter som beskrivits under ”Bra Miljöval” tas upp.
Alla som sätter solcellsprodukter (inklusive växelriktare) eller batterier på den svenska marknaden ska vara registrerade hos Naturvårdsverket. Solcellsprodukter klassas idag som konsumentprodukter då de kan hamna i hushållens avfall. Därför krävs att samma aktör (importören/tillverkaren) också är ansluten till ett godkänt nationellt insamlingssystem (i dagsläget El-kretsen eller Recipo).
Alla som importerar förpackade varor till Sverige omfattas även av producentansvar för förpackningar och returpapper. Sådana aktörer ska rapportera till Naturvårdsverket (direkt eller genom ett insamlingssystem) och sedan den 1 januari 2021 ska dessa aktörer vara registrerade hos Naturvårdsverket.
EU har pekat ut klimatet och den gröna omställningen som en av de absolut viktigaste frågorna idag. Det går därför att anta att frågan om miljömärkta paneler kommer aktualiseras inom en snar framtid. På uppdrag av EU-kommissionen har en studie om bland annat miljömärkning av solceller genomförts, men något lagförslag har ännu inte lagts fram.
På nationell nivå finns krav på klimatdeklaration av nya byggnader. Det är inte en miljömärkning i sig, men det påverkar installationer av solceller ur ett miljöperspektiv. Boverkets klimatdatabas finns som stöd för beräkningar av olika produkters klimatpåverkan.
