Solenergi och klimatmål

EU har som klimatmål att bli klimatneutralt till 2050. Ett viktigt delmål på vägen dit är att minska utsläppen av växthusgaser med 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer.

För att underlätta omställningen har Den gröna given lanserats av EU. Det är en del av en återhämtningsfond som omsätter 750 miljarder euro och som ta EU ut ur covid-19-pandemin och in i en hållbar framtid. En stor del av pengarna kommer gå till länder som fortfarande är beroende av fossila bränslen, som exempelvis kol. Kolkraft står än idag för en fjärdedel av EU:s energiproduktion och kolsektorn sysselsätter 238 000 människor spridda över 100 europeiska regioner.

Med satsningen på klimatet ska fler gröna jobb skapas samtidigt som bland annat kolkraften avvecklas. Men hur många jobb skapar egentligen förnybar energi, och mer specifikt solenergi?

Jo, enligt en rapport från SolarPower Europe skapar solenergi fler jobb än något annat kraftslag idag om man räknar per TWh. För varje TWh som genereras från solenergi, skapas 1 100 jobb i EU. Under 2019 sysselsatte solenergibranschen totalt 133 000 heltidsanställda i EU, direkt och indirekt räknat. Av dessa klassas 75 procent som lokala jobb där majoriteten är kopplade till takanläggningar. Siffrorna har stigit sedan 2019 och SolarPower Europe ska uppdatera siffrorna någon gång under 2021.

 

Hur ser det ut i Sverige, då?

Vi ligger långt efter övriga Europa. Tyskland är ett av länderna som storsatsade på solenergi i ett tidigt stadium. År 2008 sysselsatte solenergibranschen över 60 000 i Tyskland. Som resultat står solenergi idag för nio procent av Tysklands energiproduktion.

I Sverige är samma siffra knappt en procent. Enligt en rapport från International Energy Agency (IEA) fanns det 2 858 heltidsanställda inom solenergibranschen i Sverige under 2019. Svensk Solenergis egen bedömning är att den siffran är runt 5 000 i dagsläget.

Sverige är på väg att vakna. Det gröna avdraget som infördes 2021-01-01 och det faktum att anläggningsägare sedan 2021-07-01 endast behöver betala elskatt på egenanvänd el från anläggningar större än 500 kW underlättar omställningen. Den utvunna elen från solenergi kommer öka och fler gröna jobb skapas i Sverige.

Större förändringar måste dock ske för att vi ska komma ikapp länder som Tyskland och Holland som har till synes likvärdiga förutsättningar för solenergi. Under “Saker vi gör” och “Frågor vi driver” kan du läsa mer om vad vi anser är vägen framåt.

 

Regeringens mål för energipolitiken

Det övergripande målet för energipolitiken är att den svenska energipolitiken ska bygga på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU. Politiken syftar till att förena försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Energipolitiken ska således skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle.

Riksdagen har beslutat om dessa mål som en följd av energiöverenskommelsen

  • Målet år 2040 är 100 procent förnybar elproduktion. Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut.
  • Sverige ska år 2030 ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005. Målet uttrycks i termer av tillförd energi i relation till bruttonationalprodukten (BNP).
Parisavtalet

I december 2015 enades världens länder om ett nytt klimatavtal som binder alla länder och ska börja gälla senast år 2020. Den globala temperaturökningen ska hållas långt under 2 grader och vi ska jobba för att den ska stanna vid 1,5 grader. Avtalet trädde i kraft i november 2016.

Kammakargatan 22
111 40 Stockholm

Tel: 08-441 70 90
info@svensksolenergi.se
Org.nr: 882601-2711

Följ oss

© Svensk Solenergi 2021