Ökad flexibilitet, CfD:er till havsvind, men ingen marknadsomfattande kapacitetsmekanism - det är några av förslagen ur elmarknadsutredningen.
Ebba Busch och regeringens utredare Bo Diczfalusy har presenterat elmarknadsutredningen (SOU 2025:47). Utredningens uppdrag var att föreslå hur den svenska elmarknaden kan utvecklas för att bland annat öka leveranssäkerheten och robustheten, skapa långsiktiga planeringsförutsättningar och ge fossilfria kraftslag och flexibla resurser marknadsmässig ersättning för de nyttor de bidrar med.
Utredningen konstaterar att den svenska elmarknaden idag är välfungerande, med billig och fossilfri el och hög leveranssäkerhet. Det är dock osäkert om marknaden på egen hand kommer att få till stånd den mångfald och volym av investeringar i elproduktion som krävs på rätt plats och vid rätt tidpunkt för att möjliggöra den kommande elektrifieringen.
En fråga som utredningen analyserat är om en marknadsomfattande kapacitetsmekanism bör införas för att ge en särskild ersättning till elproducenter som tillhandahåller kapacitet vid vissa tillfällen. Svensk Solenergi har länge argumenterat för att det skulle vara dyrt och krångligt och att effekttillräckligheten istället bör säkerställas via utökad handel med balanstjänster. Utredaren gör en liknande bedömning, att en marknadsomfattande kapacitetsmekanism inte bör införas, och att den strategiska effektreserven är ändamålsenlig för att säkerställa den svenska resurstillräckligheten de närmaste 10 åren.
Trots god resurstillräcklighet argumenterar utredaren ändå för att statliga garantier i form av marginalkontrakt (CfD:er) bör införas till kärnkraft och havsbaserad vindkraft för att underlätta investeringar i dessa kraftslag. Argumentationen bygger på att de är kapitalintensiva investeringar med långa ledtider och därför har svårt att få finansiering utifrån utformningen av elmarknaden. Svensk Solenergi ser dock problem med att dessa marginalkontrakt snedvrider prissignalerna på elmarknaden och försvårar för investeringar i andra kraftslag.
Utredaren har lämnat ett antal förslag för ökad flexibilitet och ett mer effektivt nyttjande av elnätet. Rollerna och ansvarsfördelningen för nätföretag inklusive Svenska kraftnät ska förtydligas och det ska införas krav i ellagen på formaliserat och kontinuerligt samarbete mellan elnätsföretagen. Utredaren menar också att Ei skyndsamt ska utreda ansvarsfördelningen vid kapacitetsbrister i överliggande nät. Svensk Solenergi tycker att det är bra att utredningen konstaterar att Energimarknadsinspektionen behöver mer resurser. Det ger Ei möjlighet att öka sin tillsyn mot elnätsföretagen och möjliggöra elektrifieringen.
Utredningen innehåller även ett förtydligande för när nätföretagen ska vara tvungna att ansluta en kund trots kapacitetsbrist. Det ska ske när den löpande kostnaden för flexibilitet är lägre än den periodiserade kostnaden för nätförstärkning. Detta är glädjande eftersom den tidigare otydligheten varit ett skäl för vissa elnätsföretag att inte upphandla flexibilitet. De föreslår även att Ei ska utreda och förtydliga regelverket kring villkorade avtal så att de kan nyttjas i högre grad än idag.
Nätnyttoersättningen för elproducenter föreslås avskaffas i sin nuvarande form. Ei har redan börjat utreda detta i samband med införandet av lokaliseringssignaler i nättariffen. Svensk Solenergi kommer att medverka i projektets referensgrupp, via Oskar Öhrman. Utredningen föreslår också att nätbolagen måste vara transparenta med hur de beräknar sina tariffer.
Utredningen vill att Svk ska underlätta deltagande på balansmarknaderna genom att publicera marknadsinformation i realtid, tillåta mindre budvolymer och utvärdera förkvalificeringskraven. De föreslår även att mekanisk rotationsenergi ska få ersättning under den tiden då den snabba frekvensreserven FFR är aktiv, samt även kompensation till produktionsanläggningar som kan bidra till lokal och regional ö-drift av elnätet.
Andra förslag i korthet:
