Sverige behöver effektavgifter som flyttar elförbrukningen till rätt timmar på dygnet, inte modeller som straffar hela månadens elräkning utifrån enstaka timmars elanvändning. Det skriver Anders Hjärpe, vd Svensk Solenergi, på DN Debatt.
Senast 2027 ska elnätsföretagen ha infört effektavgifter. Rätt utformade kan de minska behovet av nätinvesteringar och spara miljonbelopp åt elkunderna. Problemet är dock att dagens modeller ofta missar målet. Den vanligaste modellen som införts bygger på att kunden debiteras utifrån den högsta, eller ett genomsnitt av flera, effekttoppar under enskilda timmar per månad. Modellen är inte bara svår att förstå för kunder, den ger också tveksamma styrsignaler.
För att fler elnätsföretag ska kunna införa rättvisa och effektiva elnätsavgifter krävs det att:
• Energimarknadsinspektionen tydliggör att effektavgifterna ska styra bort förbrukning från verkliga höglasttimmar, inte bara jämna ut användningen generellt.
• Elnätsföretagen enas om ett fåtal nationella, begripliga och standardiserade avgiftsmodeller.
• Effektavgiften blir digital, variabel och speglar faktisk belastning i nätet.
Sveriges elkunder och resursägare är redo att bidra till ett mer flexibelt och resurseffektivt elsystem. Men det kräver att vi möts av avgifter som styr mot verklig nytta och inte baseras på slumpen.
