Regeringen beslutade idag om reglerna för investeringsstödet Kraftlyftet. Förordningen träder i kraft den 13 januari 2026 och omfattar investeringar i bland annat kraftvärme, gasturbiner och storskalig energilagring. Energilagringen måste vara ansluten till en anläggning som producerar förnybar el. Syftet med stödet är att få till investeringar som gör det möjligt att ansluta fler kunder till elnätet.
Stödet beviljas till aktörer som bygger projekt där ”behovet är som störst”. Elområde 3 och 4 ingår automatiskt i definitionen, i elområde 2 och 1 måste behovet bevisas först. När förslaget togs fram var ett ytterligare krav att projekten som får stöd måste vara färdiga 1 januari 2030. Denna tidsgräns flyttas istället till 31 december 2031.
Projekt ska kunna få stöd på upp till 30 procent av investeringskostnaden, med ett tak på 30 miljoner euro. Begränsningen följer av EU:s statsstödsregler.
Svensk Solenergi välkomnar att Kraftlyftet stärker förutsättningarna för investeringar som möjliggör större elanvändning. Det är positivt att regeringen får stödet på plats och att regeringen ser nyttan med energilager som resurs för elsystemet.
En problematik som Svensk Solenergi har lyft med regeringen är att elnätsbolagen ofta inte ser nyttorna med batterianslutningar som regeringen och Svensk Solenergi gör. Många elnätsbolag anser att batterier tvärtemot regeringens beskrivning kan trigga, snarare än skjuta upp eller ersätta, nätförstärkningar. Risken är att nya batterianläggningar inte får anslutas utan stora kostnader som kommer till på felaktiga grunder. Vi uppmanar därför regeringen att kontinuerligt utvärdera hur Kraftlyftet används, och rekommenderar en läsvärd rapport vi har tagit fram kring problematiken
Vi anser även att:
