För villaägare som använder mer än 15 000 kilowattimmar el per år, var det totala snittpriset på el 1,99 kronor per kilowattimme år 2024. Det gör att egenanvänd solel kan ge dem betydande besparingar, utöver intäkterna från den sålda elen. Men det är i de minsta hushållen som värdet per sparad kilowattimme är allra högst.
Förra året kostade varje köpt kilowattimme el totalt mellan i genomsnitt två och fem kronor beroende på hushållets årliga elförbrukning, inklusive elhandelspris, skatter och elnätsavgift, visar statistik från SCB.
Villaägare med solceller har tidigare kunnat räkna med goda intäkter från försäljning av överskottsel, men skattereduktionen om 60 öre/kWh försvinner till årsskiftet och det blir då mindre intressant att sälja sin solel. Här vill vi förklara att den största ekonomiska nyttan nu uppstår när solelen används direkt av hushållet/företaget.
Varje köpt kilowattimme innebär utöver elhandelspriset en kostnad för att nyttja elnätet, samt skatt i form av moms och elskatt. Ett vanligt missförstånd är att egenproducerad el bara ersätter elhandelspriset. I själva verket undviker ägare av solceller hela inköpskostnaden inklusive elskatt, moms och den rörliga delen av elnätsavgiften, så länge elen används direkt i hushållet. Det gör att värdet av varje egenanvänd kilowattimme solel ofta är mycket hög; mellan två och fem kronor.
Det totala priset år 2024 för köpt el varierade enligt SCB:s statistik kraftigt med elförbrukningen hos hushållet. Grafen visar det genomsnittliga totala elpriset förra året för fem olika storlekar på hushåll, där hushållets storlek är angivet som hushållets totala årliga elförbrukning. Ovanför varje stapel visas det totala genomsnittliga priset på köpt el för hushållet.
Statistiken visar att det totala snittpriset för köpt el varierar från 1,99 kr/kWh för stora elförbrukare (över 15 000 kWh per år) till 5,12 kr/kWh för små elförbrukare (under 1 000 kWh per år). De som använder minst el betalar alltså 2,6 gånger så mycket per kilowattimme som de största förbrukarna (160 procent mer). Elnätsbolaget och staten tar 1,34 respektive 4,15 kr/kWh från de minsta och största förbrukarna.
De som har störst utväxling per kilowattimme av att använda egenproducerad el är de minsta förbrukarna. För det minsta förbrukningsintervallet (<1000 kW) är elhandelspriset i snitt 97 öre/kWh och momsen 102 öre/kWh. Motsvarande siffror ligger på 65 respektive 40 öre/kWh för de största förbrukarna (>15 000 kWh). Totalt rör det sig om ett elpris på över 512 öre/kWh för de minsta användarna.
Solcellsinstallationer på hushåll med medellåg elförbrukning (1 000–4 999 kWh/år) har i dag ett totalt elpris på runt 3 kronor per kWh. Även dessa har därmed mycket att vinna på att maximera egenanvändningen av sin solel – till exempel genom att styra förbrukning till soliga timmar, ladda elbilar dagtid och lagra överskott i batterier.
Ju högre förbrukning ett hushåll har, desto lägre är priset per kilowattimme för nät, elhandel och moms. Elhandelspris, elskatt och nätpris är alla momspliktiga, vilket gör att momsen varierar med dem. Däremot är elskatten fast. År 2024 var den 42,8 öre/kWh och år 2025 är den 43,9 öre/kWh. Om du har en eller flera solcellsanläggningar med en total installerad effekt högre än 500 kW betalar du även elskatt på den el du producerar och sedan använder själv (500 kW motsvarar ungefär fyra lagårdstak täckta med solpaneler).
För hushåll med lägst elförbrukning är elnätet den i särklass största genomsnittliga kostnadsposten, hela 270 öre/kWh, enligt SCB:s statistik. Det är fem gånger mer än för de största hushållen (51 öre/kWh). Figuren visar nätpris och övriga priser separat, samt hur stor andel som nätpriset motsvarar (högra y-axeln).
Elnätskostnaden består oftast av en fast och en rörlig del. Eftersom den fasta avgiften är densamma oavsett hur mycket el du använder, slås den ut på varje köpt kilowattimme och ju färre kilowattimmar du köper, desto dyrare blir nätkostnaden per köpt kilowattimme. För medelstora hushåll är nätavgiften ungefär jämnt fördelad mellan fast och rörlig del, medan den rörliga avgiften utgör den största delen för stora hushåll. Proportionerna kan variera kraftigt mellan elnätsföretag och abonnemang. SCB ger endast statistik för genomsnittet.
Om elnätsavgiften inte har någon rörlig del besparas endast elhandelspris och skatt vid egenanvändning, det vill säga den grå delen av staplarna. Är elnätsavgiften helt rörlig besparas hela stapeln. Det gör att den genomsnittliga besparingen ligger inom dessa intervall:
Trots att nätpriset till stor del förklarar varför små hushåll har dyrare el, är även priset utan elnät hela 64 procent högre för de minsta förbrukarna än för de största. En möjlig förklaring är att de minsta förbrukarna är mindre aktiva i sina val av elhandelsbolag eller har svårare att förhandla med sin elhandlare. Det kan också vara så att en större andel av dem har så kallat anvisat avtal, ett default-avtal med erkänt höga elpriser. Ett högre elhandelspris leder som konstaterat också till högre moms.
För en genomsnittlig villaägare, som enligt Konsumenternas Energimarknadsbyrå förbrukar runt 20 000 kWh per år, var det totala snittpriset 1,99 kr/kWh år 2024. För denne kan egenanvänd solel ge betydande besparingar utöver intäkterna från den sålda elen – men det är i de minsta hushållen som värdet per sparad kilowattimme är allra högst.
I takt med att marknadspriset på el sjunker under soliga timmar blir värdet av såld överskottsel alltmer osäkert. Detta driver fram ett nytt fokus för den småskaliga solenergin: system som optimeras för egenanvändning snarare än för maximal försäljning. Solinstallationer kommer därför utformas i allt större utsträckning efter hushållets interna behov.
Solenergi blir därmed ett sätt att ta kontroll över sin energikostnad och minska beroendet av ett komplext och ibland oförutsägbart elsystem.
