Svensk Solenergi rekommenderar att installatörer funktionsjordar solcellsanläggningars metalldelar för att säkerställa att växelriktarnas isolationsövervakning detekterar eventuella skadade kablar.
De flesta växelriktare som installeras i Sverige är transformatorlösa utan isolation mellan DC och AC. DC-installationen utförs som ett IT-system vilket innebär att strängarna inte är jordade. Sådana installationer ska enligt Elinstallationsreglerna tabell 712.3 förses med isolationsövervakning som detekterar eventuella isolationsfel. Isolationsövervakningen finns vanligtvis i växelrikaten. När isolationsfel detekteras, i exempelvis skadade kablar, ska växelriktaren koppla från AC-sidan och larma enligt Elinstallationsreglerna 712.531.7.101.3.
För att ett isolationsfel ska kunna detekteras måste det finnas tillräcklig kontakt (konduktivitet) mellan isolationsfelet och jord. Genom att potentialutjämna metalldelar, som montagesystem, panelramar och kanalisation, ökar sannolikheten för att växelriktarna ska detektera eventuella isolationsfel. Potentialutjämningen ska vara en funktionsutjämning. Skyddsutjämning får inte genomföras eftersom solcellsinstallationer är dubbelisolerade.
Eftersom syftet är att öka kontakten mot jord är det i de flesta fall en funktionsjordning till fastighetens jordningssystem som behövs. I vissa fall uppnås tillräcklig kontakt med jord på andra sätt, exempelvis i installationer som funktionsutjämnas mot åskledare eller på jordade plåttak (om det är tillräcklig god kontakt mellan metalldelar och tak). Oavsett om man installerar en funktionsjord eller uppnår tillräcklig kontakt mot jord på annat sätt behöver detta säkeställas genom kontroll. Det kan också finnas byggnader där konstruktionen ger tillräcklig kontakt mot jord även utan separat jordning, men detta bör i sådana fall säkerställas även under perioder av långvarig torka.
Om ett isolationsfel inte detekteras kan det ligga latent under lång tid. Om isolationsfelet ligger emot metalldelar kommer metalldelarna spänningsättas. En person som vidrör spänningssatta delar kan få en obehaglig stöt, men det finns ingen risk för farlig strömgenomgång eftersom strängarna inte är jordade.
Om ett ytterligare isolationsfel uppstår innan det första felet åtgärdats finns risk för att de två isolationsfelen orsakar varmgång, ljusbåge och brand.
I Elinstallationsreglerna avsnitt 712.542.103 Potentialutjämning av metalldelar hos solcellerna anges att:
Där sådan potentialutjämning behövs (t ex för att möjliggöra detektering av isolationsresistansen enligt avsnitt 712.531.7.101.1) ska metalldelar som solcellsmodulerna monteras på (inklusive kabelstegar av metall) potentialutjämnas.
Denna formulering kan anses vara otydlig när den tas ur sitt sammanhang, men Elinstallationsreglerna kräver att installationen ska ha isolationsövervakning som detekterar isolationsfel (712.421.101.1.2). Därför anser Svensk Solenergi att skrivningen ska tolkas så att potentialutjämning krävs om inte tillräcklig kontakt mellan installation och jord uppnås på annat sätt.
I Elinstallationsreglerna 712.542.103 anges att ledaren ska motsvara minst en kopparkabel med arean 4 kvadratmillimeter. I SEK Handbok 461 - Potentialutjämning för skydd och funktion anges istället att ledaren av mekaniska skäl bör ha en tvärsnittsarea om minst 6 kvadratmillimeter. Ledaren får inte vara gröngul, däremot kan en svart kabel användas som markeras med rosa tejp på lämpliga platser, som i ändarna och vid genomföringar.
I Elinstallationsreglerna 712.542.103 anges vidare att potentialutjämningen ska anslutas mot installationens jordningssystem och att ledaren ska förläggas så nära strängkablarna som möjligt.
Tillverkare av växelriktare kan ange i sin installationsmanual när jordning av metalldelar ska genomföras och eventuella krav på hur det ska utföras. Svensk Solenergi uppmanar alla tillverkare av växelriktare att göra det.
