År 2023 bjöd på en skinande vår och en regnig höst, men hur soligt var året jämfört med tidigare år och vart i Sverige tittade solen fram mest?
Under det gångna året ökade antalet solcellsanläggningar i Sverige från omkring 150 000 till knappa 250 000, enligt Svensk Solenergis preliminära statistik. Svenska solkraftsanläggningar producerade 3,1 TWh el under 2023, mot 2,0 TWh år 2022, enligt data från SCB och Svk som föreningen sammanställt. Det innebär att el från solkraft motsvarade 1,9 procent av elproduktionen och 2,3 procent av elkonsumtionen under 2023.
Av kraftslagen i Sverige var det bara solkraft och vindkraft som ökade sin produktion 2023 jämfört med 2022. Vindkraften ökade med 3,9 % vilket innebär en ökning med 1,28 TWh, alltså bara marginelt mer än de 1,14 TWh som solkraften ökade med. Solkraftsproduktionen 2023 ökade med hela 58 % jämfört med 2022.
Svensk Solenergi har sammanställt data från fyra av SMHI:s väderstationer; Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå. Datan, som är för den globala solinstrålningen, det vill säga instrålningen mot en horisontell yta (noll graders vinkel), visar att 2023 verkligen var ett soligt år. Samtliga orter har haft högre instrålning än genomsnittet de senaste 10 åren, med undantag för Göteborg där instrålningen var 1 procent lägre än snittet. Datan visar dock att 2022 var ännu soligare än 2023, medan solinstrålningen 2023 var högre än 2021 i samtliga av de fyra städerna.
Diagrammet nedan kan användas för att jämföra hur soligt det har varit de senaste åren på en ort, men är inte helt representativ för en specifik solcellsanläggning. Solpaneler är oftast uppvinklade och träffas därför av fler solstrålar än en horisontell yta. Ju längre norrut man är desto lägre på himlen står solen vilket innebär att en mindre andel av strålningen träffar en horisontell yta, jämfört med en uppvinklad solpanel. Det innebär att skillnaden i elproduktion generellt är mindre mellan exempelvis Lund och Umeå än vad diagrammet visar.